Redan för flera veckor sedan aviserade USA en kursändring. Israel fick 30 dagar på sig att släppa in fler lastbilskonvojer med mat, vatten och andra förnödenheter, annars skulle problem uppstå med leveranser av ammunition och reservdelar.
Under samtalet med Austin förklarade Katz att de hjälpsändningar som släpps fram tas över av Hamas, som säljer produkterna för höga priser och använder distributionen som ett verktyg för att bibehålla civil kontroll över Gazas befolkning. Häromdagen köpstrejkade Gazaborna i protest mot astronomiska livsmedelspriser – också på varor som donerats av omvärlden.
Israels regering har försökt få den israeliska armén att ta över ansvaret för utdelningen av biståndet, och därmed snuva Hamas på viktigt inflytande över områdets civila. De israeliska generalerna har slagit ifrån sig och säger att de inte kan och inte vill syssla med sådant. En israelisk infrastruktur för sådan utdelning skulle sluka resurser och blotta soldater för Hamasattacker, enligt generalstaben.
Inga uppgifter om nivån i Israels vapenlager föreligger, och de får hursomhelst inte publiceras. Men det är känt att förråden är ansträngda, och att vissa typer av projektiler håller på att bli en bristvara.
Hela detta problemkomplex kompliceras av USA:s inrikespolitik. President Joe Biden vill inte lämna ifrån sig konflikten i Mellanöstern som den ser ut i dag, med öppna fronter mellan Israel och alla dess fiender. Premiärminister Benjamin Netanyahu vet hur pass sårbart Israel är för ett ammunitionsembargo, och hans agerande kommer att påverkas av detta. Det kommer också att påverkas av de signaler han får från den nyvalda presidenten Donald Trump. Netanyahu tycks fortfarande ha illusioner om sötebrödsdagar under Trump, fast denne flera gånger på sistone lovat sätta punkt för krigen.
Det Netanyahu framför allt drömmer om är att slippa de ständiga amerikanska påtryckningarna att installera en alternativ palestinsk regim i Gaza för att få bukt med Hamas. Netanyahu och hans politiska allierade föredrar det kaos som råder framför någon palestinsk närvaro, och mycket tyder på att hans regering skulle falla om palestinier – läs: självstyret i Ramallah och Fatah-partiet – gavs något inflytande i Gaza.
Qatar meddelade på lördagen att det bett Hamasledningen lämna landet, och att det lägger medlingen om gisslanutväxling på is. Beskedet har mötts av skepsis i Israel. Qatar har tidigare hotat med sådana åtgärder, i hopp om att sätta press på islamiströrelsens ledare att kompromissa, utan att sedan sätta hotet i verket.
De viktigaste Hamasledarna i Qatar, förra högste ledaren Khaled Mashal och talesmannen Sami Abu Zuhri, tros inte ha någon fungerande kommunikation med ledningen inne i Gaza.
Om Qatar utvisar alla Hamasmedlemmar och förbjuder organisationen att verka där, så vore det enda alternativet att flytta högkvarteret till Turkiet – Hamas enda nära allierade. Men gissningsvis inser den turkiska ledningen att ett sådant schackdrag skulle komplicera relationerna till både denna och nästa USA-administration.
