På tisdagen startar Natos stora toppmöte i nederländska Haag. Hit kommer Donald Trump för att bevittna hur hans utspel om fem procent av bnp till försvaret ska bli faktisk, politisk verklighet.
Rikdagens partier enades innan midsommar om en lånefinansiering på upp till 300 miljarder, som ska ge utrymme för att lägga 3,5 procent av bnp på militärt försvar och 1,5 procent till civilt försvar.
– Det bidrar ju till att vi kan nå en högre förmåga helt enkelt. Nato har gjort en bedömning, ur ett europeiskt perspektiv, att det bör ligga på minst 3,5 procent för att nå Natos förmågemål, säger Anders Persson, departementsråd och avdelningschef för militärt försvar på försvarsdepartementet.
Vad det innebär i exakta kronor och ören är inte klart, men planen var att Sverige skulle lägga 186 miljarder kronor på försvaret 2030, motsvarande 2,6 procent av bnp. Om man räknar upp den summan till 3,5 procent så blir anslaget 250,5 miljarder kronor – en ökning med 64,5 miljarder i dagens penningvärde. Det kan jämföras med att Polismyndigheten i dag har ett anslag på ungefär 45 miljarder.
Natos förmågemål är hemliga, men handlar i stora drag om satsningar på bland annat luftförsvar, arméstridskrafter och logistik.
Försvarsinvesteringarna ska fylla ut luckor i Natos regionala försvarsplaner och avskräcka Ryssland från att attackera alliansen.
Vladimir Putins väpnade styrkor betraktas som ett krigshot i många år framöver – framför allt om Ryssland ser sig som segerrikt i Ukraina. Tysklands försvarschef har varnat för en rysk attack inom fyra år.
– Faran kommer mot oss i full fart, sade generalsekreteraren Mark Rutte redan innan jul.
När han besökte Sverige för en dryg vecka sedan upprepade han behovet av satsningar på sammanlagt fem procent av bnp från alla medlemsländer, där 3,5 alltså viks till det militära försvaret.
– Det är egentligen minimum för att kunna nå de behov som finns vilket också Natos generalsekreterare har nämnt, säger Anders Persson, som fram till i vintras arbetade som brigadgeneral och ställföreträdande chef för Sveriges militära representation till Nato.
Andra försvarskällor, som vill vara anonyma, beskriver det som att de kommande försvarssatsningarna ses som otillräckliga – trots att de är så höga.
Natos förmågemål ställer krav på hur länge ett förband ska kunna strida. Målen har nivåer som hur mycket ammunition förbanden ska ha, eller hur mycket reservdelar som ska finnas till alla fordon. De kraven är mycket högre än vad Sverige haft på årtionden, och de gäller alla försvarsgrenar.
Det handlar om större lager av robotar till flygvapnet och marinen, fler spränggranater till armén. Mer uthållighet över hela linjen.
Nato har dessutom, enligt en uppgiftslämnare, högre krav än vad Sverige haft på antalet vapensystem i arméns brigader, som består av ungefär 5 000 soldater. Fler stridsvagnar, stridsfordon och artilleripjäser – och det innebär att det krävs inköp av mer materiel för att de svenska brigaderna ska nå Natonivå.
Anders Persson anser att Sverige ändå ligger bra till, jämfört med vissa andra länder i Nato. Det tidigare målet om att lägga två procent av bnp på försvaret är uppnått, och det finns redan en inriktning om att nå 2,6 procent 2028.
– Vi har startat en tidig process om att förvandla Försvarsmakten och försvaret av Sverige, och vi ligger några år före många länder. Det är viktigt fortsätta att genomföra förstärkningarna. Målet är att avskräcka Ryssland så att det inte blir krig, säger han.
Försvarsminister Pål Jonson (M) bedömer att tillskotten räcker för att nå Natos förmågemål, även om prisökningar i försvarsindustrin kan påverka.
– Exakt hur mycket det kommer att landa i, det är lite för tidigt att säga, men det är unikt stora investeringar som vi gör.
Men det är inte säkert att det kommer att räcka till?
– Nej, det beror ju också på bnp-tillväxten naturligtvis, för vi pratar ju om att den militära förmågemålen sträcker sig över 19 år och det kan utvecklas och förändras med utgångspunkt för detta.
