Det visar Kielinstitutets senaste rapport om stödet till Ukraina, där soldaterna går in på det femte året av försvarsstrider mot angriparen Ryssland.
– Nato står med er i ord och handling, sade Natos generalsekreterare Mark Rutte när han besökte Kiev i början av februari.
En dryg vecka efter hans besök kom Kielinstitutets rapport, som pekar på en mycket ojämn fördelning i Natoländernas militära stöd till Ukraina.
– Det europeiska militära biståndet år 2025 visar växande skillnader, där ett fåtal länder gör allt mer, säger Christoph Trebesch, ansvarig för projektet Ukraine Support Tracker.
Institutet har delat in Europa i fyra grupper: norr, väster, söder och öster. Länderna i norr och väster har år efter år ökat sina delar av det totala militära stödet till Ukraina. De i söder och öster har samtidigt minskat det.
– Vi förväntar oss solidaritet och sammanhållning i det långsiktiga stödet, säger försvarsminister Pål Jonson (M) till DN.
Han lyfte frågan vid Natos senaste försvarsministermöte och under en session med Mark Rutte.
– Fler länder måste göra mer, säger Pål Jonson.
Under 2025 stod den norra gruppen för en tredjedel av det militära stödet till Ukraina, trots att de rör sig om mindre länder. I gruppen ingår Danmark, Norge, Sverige, Estland, Lettland, Litauen, Finland och Island.
Storbritannien och Tyskland var de största givarna 2025. Länder som Ungern, Grekland, Turkiet och Italien ligger långt ner på listan.
– Att stötta Ukraina är en investering i vår egen säkerhet. Det påminner vi också de andra länderna om, säger Pål Jonson.
Ukraina uppger att kriget kostar ungefär 120 miljarder dollar under 2026. Landet får i dag inte bara militärt stöd, utan även finansiellt och humanitärt stöd, framför allt via EU:s institutioner.
EU har bland annat gett Ukraina ett lån på 90 miljarder euro, pengar som bara ska betalas tillbaka om Ryssland betalar krigsskadestånd.
Pål Jonson tror att det lånet kan påverka europeiska länders vilja att ge bilateralt stöd, alltså från ett enskilt land direkt till Ukraina.
Men han vill understryka att bilaterala stöd till försvarsindustri och försvarsmateriel är nödvändiga.
– Då har Ukraina möjlighet att få bättre förutsättningar på slagfältet, säger Pål Jonson.
En Natodiplomat, som vill vara anonym, säger till DN att det pågår diskussioner i högkvarteret om att fördela stödet mer jämlikt bland de allierade.
– Det diskuteras varje vecka. Jag kan bara hoppas att det ger resultat.
Men Nato har liten makt att pressa enskilda länder. USA är det land som skulle kunna övertala andra att öka stödet, bedömer en annan Natokälla.
Samtidigt har USA under Donald Trump slutat stötta Ukraina militärt. I stället får europeiska länder köpa amerikanska vapen och skänka dem till Ukraina.
Regeringen och SD gick förra veckan ut med sitt tjugoförsta stödpaket till Ukraina. Nära 13 miljarder kronor, som bland annat läggs på luftvärn och ammunition.
Det totala svenska militära stödet uppgår nu till 103 miljarder kronor, enligt regeringen.
– Den försvarsmateriel vi producerar i Sverige är väldigt väl anpassad till de ukrainska behoven. Den är gjord för att möta ryska plattformar och system, säger Pål Jonson.
Fakta.Sveriges stöd till Ukraina
Sedan Rysslands attack 24 februari har Sverige skänkt militär materiel för över 100 miljarder kronor.
De största vapensystemen är:
Över 200 Pansarbandvagn 302
90 Stridsfordon 90
44 Archerpjäser
24 Luftvärnskanoner Tridon Mk2
Tio Stridsvagn 122
Två radarspaningsflygplan ASC 890
Källa: Regeringen
Läs mer:
Senaste nytt om kriget i Ukraina
Anna-Lena Laurén: I fyra år har Ukraina blött på grund av onödiga misstag och dumma beslut
”Ibland får vi in soldater utan ögon, utan överkäke eller helt och hållet utan ansikte”
