Sveriges regering har gått ut med att tre krigsfartyg och ett spaningsflygplan ska assistera i den Natoledda operation som ska bevaka Östersjön. Detta efter att kabeln Estlink 2 skadats, och besättning på fartyget Eagle S misstänks för grovt sabotage.
– Vi gör en signifikant ansträngning för att bidra till säkerheten för den kritiska, nationella infrastrukturen, säger Christopher Cavoli, som är övergripande chef över alliansens operationsplanering.
Men under en presskonferens på säkerhetskonferensen Folk och försvar vill Cavoli inte berätta mycket om den Natoledda insatsen, som hur många fartyg som ska delta, eller hur länge den ska pågå.
– Vi vill försöka få full uppsikt över vad som händer till sjöss, och kunna reagera på det vid vilken tid som helst. Men hur länge vi ska göra det, det är inget vi talar om offentligt, säger Christopher Cavoli.
Natos överbefälhavare tycker att säkerhetssituationen i Europa har förändrats sedan han sist var på Folk och försvar för två år sedan.
– Man kan säga att det blivit farligare och svårare, säger han.
Men Cavoli tycker samtidigt att Nato har anpassat sig för att hantera det nya läget, och de hot som är en konsekvens av Rysslands krig i Ukraina, landets stormaktsambitioner och uppfattning om att man är i krig med väst.
Cavoli uppger att han har fått många frågor om hur det går för Sverige som ny medlem i Nato, och svaret är tydligt.
– Det går bra för Sverige, säger han.
Natogeneralen lyfter fram det svenska bidraget till Natos forward land force i Lettland, en militär styrka som ska avskräcka grannlandet Ryssland. Men också att Sverige tagit på sig att bli ramverksnation för den kommande FLF-styrka som ska baseras i Finland.
Han pekar på att en sådan styrka normalt sett brukar ha lite över 1 000 soldater på plats, men att de snabbt ska kunna växla upp till en brigad, mellan 3 500 och 5 000 soldater.
– I Finlands fall får vi får se exakt hur det ska se ut. Det beror på hur Finland vill ha det och på bidragen från resten av alliansen, säger Christopher Cavoli.
Nato ser i dag Ryssland och terrorism som de två stora hoten mot medlemsländernas säkerhet. I alliansens strategiska koncept är Ryssland den motståndare som Nato ska hantera, sannolikt under lång tid framöver.
– Vi tar det ryska hotet på väldigt stort allvar, säger Christopher Cavoli.
Han har sedan Rysslands stora invasion av Ukraina i februari 2022 arbetat med att återuppbygga Natos regionala försvarsplaner. Just nu håller alliansen på att titta på hur medlemmarna ska fylla de planerna med militär kapacitet.
Det handlar om de så kallade förmågemålen, alltså vad varje nation ska ta med sig till alliansen. Som stridsvagnar, soldater, krigsfartyg eller stridsflyg. Exakt vad Sverige ska bidra med är inte klart ännu.
– Vi är fortfarande i en förhandlingsfas, säger Christopher Cavoli.
Cavoli beskriver alliansens försvarsplaner som Natos shoppinglista. Men prislappen för medlemsländerna ser ut att stiga när USA vänder blicken mot rivalen Kina, och Europa förväntas ta ett större ansvar för kontinentens försvar.
Dagens mål om att länderna ska lägga två procent av bnp tror Cavoli är för lågt. Han tror heller inte att den svenska målsättningen om 2,6 procent av bnp år 2028 kommer att räcka till.
– Det kommer att kräva mer än 2,6 procent. Jag tror att vi alla förstår det, säger Christopher Cavoli.
