Tidigare statsministern och utrikesministern Carl Bildt är en av de bedömare som anser att USA:s attacker mot kärnanläggningarna i Iran är en klar överträdelse av folkrätten.
Men när Mark Rutte får frågor om den problematiken under den första presskonferensen på Natotoppmötet i Haag så vill han flytta fokus till det han tycker är viktigare.
– Min största rädsla är att Iran får ett kärnvapen. Att de kan äga och använda kärnvapen. Det är därför Nato sagt att Iran inte ska ha kärnvapen, säger Rutte.
Sedan svarar han på hur han ser på de GBU-57-bomber och kryssningsrobotar som USA attackerade Iran med i operation ”Midnight Hammer”, som Pentagon kallar den.
– Jag håller inte med om att det är emot internationell rätt, säger Mark Rutte.
Men mer än så utvecklar inte den 58-årige tidigare premiärministern i Nederländerna sitt ställningstagande. Som generalsekreterare i Nato står han inför en annan, helt avgörande, uppgift under toppmötet: att sätta fart på Donald Trumps krav om 5 procent av bnp till försvarsutgifter.
– Det är en historisk stund, säger Rutte.
Han målar en bild av hur världen blir farligare, och hur de allierade ledarna i Nato fattar modiga beslut. De besluten ska göra försvarsalliansen starkare och mer ”dödlig” – ett uttryck som USA:s försvarsminister Pete Hegseth ofta använt sedan hans tillträde i januari.
– Nato har detaljerade försvarsplaner på plats. Vi vet hur vi ska tackla de faror vi ställs inför, säger Rutte.
De stora försvarssatsningarna ska bland annat gå till ett utbyggt luftförsvar – fem gånger större än i dag, enligt generalsekreteraren. Samtidigt som Rutte står i Haag står Ulf Kristersson på Gotland och meddelar att Sverige köper luftvärn för nio miljarder kronor.
Generalsekreteraren håller i en gul blyertspenna. Han lyfter fram Ukraina.
– Vi ser Rysslands dödliga terror från himlen. Vi måste kunna försvara oss, säger Mark Rutte.
Han slår nävarna i pulpeten för att understryka situationens allvar. Han säger att Nato ska göra ett kvanthopp, som är fundamentalt för att säkra alliansens framtid. En miljard människor ska skyddas – och hotet kommer från öster.
– Ryssland är det allvarligaste hotet. Moskva fortsätter att kriga mot Ukraina med stöd från Nordkorea, Kina och Belarus, säger Mark Rutte.
Generalsekreteraren brukade cykla till jobbet i Haag när han var premiärminister. Då hade han ett land att hantera. Nu har han 32 – och alla är inte överens. Spanien har in i det sista förklarat att man inte vill stå bakom 5 procent av bnp till försvaret. Premiärminister Pedro Sánchez vill enligt rapporter ha en mer flexibel lösning för Madrid.
– Jag har den största respekt för Spaniens bidrag till Nato, säger generalsekreteraren.
Men enligt Rutte är ambassadörerna i Nordatlantiska rådet, Natos högsta beslutande organ, helt överens. Det blir 5 procent, fördelat på 3,5 till militärt försvar och 1,5 till civilt. Men målet ska inte vara uppfyllt förrän 2035 – senare än vad man tidigare diskuterat.
Nato ska driva på genom att göra årliga avstämningar för att se till att alla följer alliansens linje. Om fem år, 2029, blir det en kontrollstation.
– Det är kritiskt att varje allierad bär sin del av bördan, säger Mark Rutte.
Det är en formulering som är som hämtad från Natomötets egentliga huvudperson, som ska landa med Air Force One under tisdagen. Då kommer Donald Trump till Haag för att få se hur hans utspel om att de europeiska allierade ska betala mer till slut blir politisk verklighet.
