Den 68-årige italienske amiralen deltog på Arktiska rådets konferens i Reykjavik förra helgen, och svarade på frågor om situationen i kriget i Ukraina.
– Det är svårt att applicera seger på någon av dem i det här läget, säger han.
Cavo Dragone konstaterar att Ryssland misslyckats med sina inledande planer. Zelenskyj sitter kvar som president. Den ryska framstöten mot Kiev slogs tillbaka.
– De kommer inte att nå det strategiska målet att få en marionettregering, säger Giuseppe Cavo Dragone.
Som ordförande i Natos militärkommitté är en av Cavo Dragones uppgifter att ge militära råd till Nordatlantiska rådet, Natos högsta beslutande organ. Utåt sett tvekar han kring hur en uppgörelse mellan Ukraina och Ryssland kan komma att se ut.
– Jag vet inte om de kan komma tillbaka till de regionala gränserna. De territoriella frågorna kommer att diskuteras mellan de två. Men vid den här tidpunkten… jag tror inte att seger längre finns med i ordlistan för någon av dem, säger han.
När DN träffar amiralen efter hans framträdande på konferensen menar han att slutet på kriget är svårbedömt.
– Utgången är utom vårt räckhåll. Vi kan sträva mot att få Ukraina att sitta vid förhandlingsbordet och vara så starkt som möjligt för att kunna förhandla en lång, rättvis och hållbar fred, säger han.
Natos europeiska medlemmar står inför andra långsiktiga problem. USA genomför en översyn av sin militära närvaro i Europa, där landet i dagsläget har ungefär 80 000 soldater. Signalerna är att antalet ska minska.
– Jag tror att det kan hända, säger Giuseppe Cavo Dragone, som anser att andra länder kommer att kunna fylla luckorna efter ett amerikanskt tillbakadragande.
– Amerika har gett oss garantier att, om det ska hända, så kommer det att koordineras tidsmässigt med hela alliansen, så att övergången blir mjuk. Vi kommer att kunna ta hand om det.
Finns det tillräckligt med trupper i Europa för att klara det?
– Jag tycker att det finns det. Vi är 32 nationer, och de kommer att bidra med styrkor till det som är nödvändigt.
I Östersjön har alliansen blicken på ständiga genomfarter av den ryska så kallade skuggflottan – gamla oljetankers i skrotigt skick, som transporterar ryska petroleumprodukter till köpare i bland annat Indien, Turkiet och Kina.
Nato bevakar fartygen, enligt Giuseppe Cavo Dragone.
– Vi har en klar bild av vad som händer, spårar dem och följer dem. I internationella vatten är det inte mycket mer man kan göra. Som en demokratisk allians har vi många gränser som vi ska respektera, säger han.
Skuggflottefartyg kopplas av vissa bedömare till det ryska så kallade hybridkriget mot väst, alltså skadliga operationer som ligger under ribban för krig. Sabotage, desinformation, påverkansförsök
– Vi har sett ett ökande antal undervattensincidenter. Var de planerade och avsiktliga eller inte? Vi behöver vara försiktiga i att värdera det, säger Cavo Dragone.
Sedan början av året har Nato drivit operationen Baltic Sentry för att bevaka Östersjön. Sverige deltar med upp till tre krigsfartyg och ett radarspaningsflygplan.
– Baltic Sentry har fungerat för sedan den startade har inget hänt. Vi kommer att behålla den operationen så länge som det behövs, säger Giuseppe Cavo Dragone.
Fartygen i skuggflottan syns även i arktiska trakter. Däruppe finns fler marina hotspots för Nato, som Nordostpassagen, sjövägen norr om Ryssland mellan Atlanten och Stilla havet. Ryssland har de senaste åren förstärkt sina militära baser i norr samtidigt som klimatförändringarna öppnar för mer sjöfart under en allt längre isfri säsong.
Även Kina visar närvaro i Arktis. För ett år sedan patrullerade den kinesiska kustbevakningen tillsammans med ryska fartyg i Berings hav.
Giuseppe Cavo Dragone tror att målet med Kinas och Rysslands partnerskap är att öka ländernas inflytande. Men han tvivlar på att relationen kommer hålla.
– Min personliga åsikt är att Ryssland ser det här partnerskapet som ett giftermål, medan Kina ser det som en kärleksaffär, säger han.
