Det kan vara mycket som är nytt under ett världsmästerskap i ishockey. Många av spelarna kommer till turneringen och ska bilda nya kedjor och backpar – kanske också under ett tidigare obekant ledarskap.
Vissa kanske aldrig har spelat med varandra förut.
Ytterligare en utmaning för de NHL-spelare – i Tre Kronors trupp en klar majoritet – som gjort resan över Atlanten för spel i Stockholm är storleken på rinken.
NHL-rinkarna har nämligen måtten 60×26 meter, medan rinken under VM är betydligt större: 60×30 meter.
– Det var lite stort i dag, konstaterade forwarden Filip Forsberg, till vardags i Nashville, efter en träning inför VM-premiären mot Slovakien.
Vad är känslan när du kliver ut där? Wow, vad mycket skridskor jag kan åka här?
– Ja, jo, det blir ju så.
– Det är lite mer plats. Om du är på ett ställe har du två meter i vanliga fall. Nu har du fyra meter, eller vad det kan vara. Det kommer att ta en liten stund, men det är lugnt.
Kanske var det inte heller så att Tre Kronors spel fungerade fläckfritt under de där inledande VM-matcherna. Samtidigt kom segrarna i strid ström, och förbundskapten Sam Hallam pratade återkommande om att han gillade att se sina spelare få spela olika typer av matcher, utsättas för olika typer av situationer.
Det är så klart inte bara för utespelarna som de nya ytorna kunnat innebära nya möjligheter – och kanske även en del förvirring.
– Jag tror det är svårt i början för målvakterna också, konstaterade Tre Kronors burväktare Jacob Markström tre matcher in i mästerskapet (han själv hade då spelat två).
– Alla vinklar blir annorlunda, spelet blir annorlunda, blålinjen… Men det börjar ta sig. Det verkar som att det fungerar bra för grabbarna på isen.
Är det nästan ännu större skillnad för en målvakt än en utespelare?
– Jag vet inte… Man ska nog inte jämföra så. Det är skillnad för alla, på alla positioner.
Är det kul, lite utmanande, eller jobbigt?
– Ingenting är jobbigt, sade Markström och brast ut i ett leende.
Du är så positiv!
– Ja, men varför inte? Vill du ha lite mer negativa grejer att skriva om? Nej för fan!
– Vi vill ha positivitet!
På isen har lagkaptenen och backklippan Rasmus Andersson återfunnits ett steg framför Jacob Markström i kassen. Han gav så småningom sin syn på vad de stora ytorna innebär för ett backpar.
– Det är lite olika vinklar i försvarsspelet. Det är lite bredare, och de (motståndarlaget) har lite mer tid. Så det gäller att man spelar rätt på sina vinklar, och försöker ligga rätt i banan framför allt.
Vissa har sina invändningar mot den långa VM-gruppspelsfasen, med hela sju matcher. Men i fråga om att acklimatisera sig till en större rink kanske det inte är helt fel ändå.
Inför den avslutade gruppspelsmatchen mot Kanada kunde Filip Forsberg konstatera att de svenska stjärnorna faktiskt börjat vänja sig vid ytorna som bjuds.
– Jo, det har vi väl gjort. Sedan är det fortfarande saker som sitter i ryggmärgen. Men nu finns det inget att skylla på, sade han med ett leende.
Mikael Backlund – som inte bara haft stora ytor att förhålla sig till under mästerskapet – först var det utrustning som fastnade på resan mot Stockholm, sedan skadebekymmer – om den stora rinken:
– Det blir annorlunda hockey på stor is. Det är en anpassning, eftersom det är mycket mer ytor att täcka och åka skridskor på.
– Så jag blev lite tröttare än vanligt efter de två första matcherna. Sedan hade jag kommit in i det.
Visst är det ett antal kvadratmeters skillnad som den här texten handlar om. Men hur mycket skillnad innebär det faktiskt – egentligen?
Filip Forsberg, igen:
– Det är stor skillnad. Du lär ju känna isen, så att säga. Är du på punkten är det ungefär x långt till sargen och x långt till mitten. Säg att du behöver ta dig till mitten – då kan du inte vara på sargen, men du kan heller inte vara för långt in.
– Det är några smågrejer som kanske nästan låter löjligt. Men gör du det varje dag i 15 års tid, eller vad det nu är man har varit där borta (i NHL), så blir det en omställning.
Syns det ute på träningarna? Är det något ni pratar om?
– Man pratar om det. Rent hockeymässigt ändrar det inte taktiken, det är lite mer positionsmässigt.
Men så var det också de där ytterligare tillskotten från NHL – alltså ännu fler spelare som skulle acklimatisera sig. Först anslöt Rasmus Sandin och William Karlsson. Den sistnämnde drabbades av kramp när han gjorde sin första VM-insats mot Kanada.
– Det är lite annorlunda. Mycket ytor att täcka. Ju mer jag spelade desto lättare tyckte jag att det var att komma in i det, konstaterade centern efteråt.
Så kom också Tre Kronors drömnamn till slut till Stockholm. William Nylander blev spelklar till kvartsfinalen mot Tjeckien – och såg till synes ut att vara alldeles utomordentligt bekväm på isen på torsdagskvällen.
– Det var lite mer ytor än jag är van vid. Men det är kul, säger stjärnan.
Läs mer:
Sveriges stjärnor i duell med USA:s superback – guide inför VM-semifinalen
Nykomlingen om krampen: ”Svårt att åka grillor”
William Nylander: ”Enkelt att komma in i ett sådant bra lag”
