Close Menu
Sol ReporterSol Reporter
  • Sverige
  • Världen
  • Politik
  • Ekonomi
  • Hälsa
  • Klimatet
  • Sport
  • Ledare
  • Mer
    • Kultur
    • Mat & Dryck
    • Resor
    • Pressmeddelande
    • Trender
Trendigt

I tegelhuset ligger Magas nya klubb för superrika

juli 25, 2025

Filmlistan vecka 30: ”The Fantastic Four. First steps” räddar världen

juli 25, 2025

Färre asylsökande i Sverige

juli 25, 2025

Sanna Torén Björling: Trump kan stämma alla, ingen kan stämma Trump

juli 25, 2025

Över 12 000 svenska barn kan inte simma: ”Oroande”

juli 25, 2025
Facebook X (Twitter) Instagram
Login
Facebook X (Twitter) Instagram
Sol ReporterSol Reporter
Webberättelser
  • Sverige
  • Världen
  • Politik
  • Ekonomi
  • Hälsa
  • Klimatet
  • Sport
  • Ledare
  • Mer
    • Kultur
    • Mat & Dryck
    • Resor
    • Pressmeddelande
    • Trender
Nyhetsbrev
Sol ReporterSol Reporter
Hemsida » Niklas Ekdal: Nu har de iranska mullorna uppenbara skäl att skaffa atombomber
Kultur

Niklas Ekdal: Nu har de iranska mullorna uppenbara skäl att skaffa atombomber

NyhetsrumBy Nyhetsrumjuni 17, 2025
Facebook Twitter WhatsApp Telegram Email Tumblr Reddit LinkedIn

Krig är politikens fortsättning med andra medel, om man ska tro Carl von Clausewitz. Tyvärr pratade generalen i nattmössan. Krig liknar oftare fortsättningen på önsketänkande och känslostormar.

Den blodiga sommaren 2025 är distinktionen existentiell. När passeras gränsen mellan rationella kalkyler och självdestruktion i Teheran, Moskva, Jerusalem och Washington?

Låt oss backa bandet till vintern 1941. Kejsardömet Japan – med en tiondel av USA:s industrikapacitet, redan i krig med det väldiga Kina, beroende av importerad mat och olja – anföll den amerikanska flottbasen Pearl Harbor. Det kunde bara sluta på ett sätt.

Franklin D Roosevelt höll ett klassiskt tal i kongressen. Nu var det slut på isolationismen i Asien. Presidenten oroade sig mer för Nazityskland.

Även den frågan löstes några dagar senare, när Adolf Hitler förklarade krig mot USA. Det var andra gången inom loppet av ett kvartssekel som Tyskland drog i fält mot resten av världen.

Innan Hitler dog i sin bunker 1945 beordrade han att landet skulle förstöras. Det ariska folket hade ju svikit honom, visat sig ovärdigt i slutstriden mellan raserna.

Den något smidigare toppnazisten Albert Speer genomförde aldrig Nero-ordern. Men ingen behöver tvivla på hur Hitler hade agerat om tyska vetenskapsmän överträffat amerikanska i atomklyvning.

Efter mig, Armageddon.


Du vet att världen är galen när Kinas totalitära kommunister framstår som de mest rationella

Till skillnad från tysken i gemen var ledande nazister sekulariserade, rent av ateister. Religion är ingen nödvändig förutsättning för apokalyptiska tankefigurer. Nationalism och narcissism räcker långt.

Vilket för oss till 2025. Världsfreden ligger nu i händerna på Donald Trump. Men världens största arsenal av massförstörelsevapen finns i Ryssland. Kärnvapenstaten Israel bombar Iran för att stoppa spridningen av samma teknologi. Indien och Pakistan fingrade nyligen på avtryckaren. Kina drar åt snaran om Taiwan.

Inga världsledare tar längre USA:s president på allvar. Två gånger har han backat i tullkriget med Xi Jinping. I stället för tuffare sanktioner mot Putin twittrar Trump förtjust om tsarens födelsedagsgratulationer. Netanyahu gör sitt bästa för att dra in USA i kriget mot Iran, vars mullor fått det slutgiltiga incitamentet att skaffa atombomber som livförsäkring.

Hittills har sådana vapen verkat krigsavhållande. Insatserna är för höga, förvarningstiderna för korta och den militära nyttan närmast obefintlig. Det som gör läget skräckinjagande nu är upplösningen av internationella normer. För mycket är i rörelse samtidigt. För många flörtar med fantasier om tidens slut.

Du vet att världen är galen när Kinas totalitära kommunister framstår som de mest rationella. Men även i Peking kan de tappa huvudet, om ekonomin krisar och nationens ära kräver ett slut på taiwanesernas provocerande frihet.


Om den teologiska dimensionen underskattats i Putins rike har den alltid varit uppenbar i Mellanöstern

Ryssland och Iran är desto mer anfäktade av religiös passion, och desto värre trängda. Även om korrupta ledare brukar tänka på sitt eget skinn i slutändan så ingår apokalyptisk patriotism i repertoaren.

Putin har mobiliserat ortodoxa kyrkan för sitt imperieprojekt. Han kysser reliker på löpande band, i utbyte mot välsignelse för det heliga kriget i Ukraina.

Ortodoxa präster är integrerade i Rysslands kärnvapenstyrkor. Atomubåtarna har till och med portabla kapell. Stalintidens politiska kommissarier i armén har ersatts av själasörjare som garanterar martyrskapets odödlighet.

Om den teologiska dimensionen underskattats i Putins rike har den alltid varit uppenbar i Mellanöstern. Delar av den israeliska regeringen tror på fullt allvar att Gud lovat Israel större landområden. Huthierna i Jemen välkomnar martyrdöden och viker sig aldrig, hur många bomber Saudiarabien, USA och Israel än släpper på dem.

För Gaza är domedagen redan ett faktum. I den mån Teheran kalkylerade med pogromen den 7 oktober 2023 som ett sätt att bryta Israels närmande till gulfstaterna och föra tillbaka Palestina på dagordningen, har våldet hittat hela vägen hem.

Vad vi ser är vad som pågår, och det är illa nog. Men under det geopolitiska dramat bubblar vanföreställningar om dolda samband och feberdrömmar om högre mening.

Mycket kretsar kring USA, och i USA kretsar mycket kring Israel. Världens äldsta, farligaste och mest korkade konspirationsteori är att judar i hemlighet kontrollerar allt. En variant på temat är överdrifterna om Israellobbyns makt över amerikansk utrikespolitik.

Kolumnisten Walter Russell Mead reder ut begreppen i boken ”The arc of a covenant”. Den amerikanska kärleken till Israel har bibliska grundackord. USA:s evangeliska kristna har varit mer hängivna sionister än de amerikanska judarna, eftersom Israels återuppståndelse signalerar den yttersta tiden, frälsarens comeback.

Då Ronald Reagan luftade sådan läsning av Johannes Uppenbarelser på 1980-talet uppfattade många det som obskyrt och ålderdomligt. Men fundamentalism är tvärtom ofta ett modernt fenomen, med framtiden för sig. Den som vill ha idéhistorisk bakgrund där kan med fördel läsa teologiprofessorn Bengt Kristensson Ugglas bok ”Katedralens hemlighet”.


Det utmärkande för apokalyptiska epoker som vår är att idéer om mänsklighetens slutliga öde blir politiskt relevanta. Ordet blir kött

När Hizbollahs självmordsbombare pulvriserade marinkåren i Beirut 1983 lär president Reagan ha viskat:

”Du vet, jag vänder mig till profeterna och tecknen som förebådar Armageddon. Undrar om inte vi är generationen som får se det komma.”

I Reagans retorik var Sovjetunionen ondskans imperium, men historien tog oväntade vägar. USA:s största trauma i hemlandet sedan Pearl Harbor blev terrorn den 11 september 2001. Muslimska fanatiker som hatade kristendom, amerikaner, Israel – allt tycktes bekräfta bibliska profetior, i ny kontext.

Det utmärkande för apokalyptiska epoker som vår är att idéer om mänsklighetens slutliga öde blir politiskt relevanta. Ordet blir kött. Religiösa arketyper får strategisk resonans.

President George W Bush var pånyttfödd kristen, om än av det tillbakalutade slaget. Hans ordval i en atmosfär av panik fick konsekvenser: ”Detta korståg, detta krig mot terrorismen”, och särskilt begreppet ”ondskans axelmakter”.

Talskrivaren David Frum hämtade inspiration från Roosevelts straffpredikan 1941. Nätverket al-Qaida hade dock inga likheter med andra världskrigets axelmakter, än mindre några kopplingar till det Irak som USA valde att invadera. Resultatet blev katastrofalt – inte minst för Israel – när iranierna och jihadisterna flyttade fram sina positioner. Ondska är en säkerhetspolitiskt vansklig metafor.

Mellan Reagans kalla krig och Bushs korståg mot terrorismen låg Clintons till synes idylliska 90-tal. Men tecknen hopade sig på USA:s himmel. Till exempel sålde romanserien ”Left behind” av Tim LaHaye och Jerry B Jenkins 80 miljoner exemplar, en orgie i undergångsteologi. Handlingen går i korthet ut på att globalister störtar den amerikanska regeringen, förbjuder kristendom och kapitalism, och inför världsomspännande diktatur som urartar i satanism. Allt under ledning av Antikrist, alltså FN:s generalsekreterare.

Rätt underhållande, om inte miljoner väljare hade trott på hallucinationerna och fört Donald Trump till makten. Presidenten själv har ingen tro, ingen ideologi. Hans apokalyptiska potential ligger liksom Putins främst på det psykologiska planet. Kan han föreställa sig en värld utan sig själv i centrum? Hur långt är han beredd att gå för att skydda egot om det värsta kommer till det värsta?

Trumps lojale försvarsminister Pete Hegseth har messianska tatueringar, bland annat medeltidens symbol för det kristna kungadömet Jerusalem. En sorglig ironi är förstås att korstågen gjorde processen kort med judar längs vägen. Sådana detaljer verkar inte bekymra Israels regering, annars snabb att stämpla minsta kritiker som antisemit.

De teologiska paradoxerna är många men geopolitiken ljuger sällan och historien tuggar vidare. Slutet är med största säkerhet inte nära. Mänskligheten har alltid oroat sig för ragnarök i en eller annan form.

Dock hade det känts bättre om USA inte haft en atomubåt vid namn ”Corpus Christi”, om Israels robotar inte hetat ”Gabriel”, om Rysslands missiler inte haft beteckningen ”Satan 2” och Iran inte döpt sina efter shiamuslimska martyrer.

Somliga gör sitt bästa för att åtminstone låta som apokalypsens axelmakter.

Läs fler texter av Niklas Ekdal.

Share. Facebook Twitter Pinterest LinkedIn Email Telegram WhatsApp

Relaterade Artiklar

Filmlistan vecka 30: ”The Fantastic Four. First steps” räddar världen

Kultur juli 25, 2025

Sanna Torén Björling: Trump kan stämma alla, ingen kan stämma Trump

Kultur juli 25, 2025

Välklingande och utsökt sångarglädje i ”Don Giovanni”

Kultur juli 25, 2025

Vita huset får ”ursäkt” av ”South Park”-skapare

Kultur juli 25, 2025

Johanna Frändén: Ett litet plask för parisaren – ett historiskt steg för en stad som äntligen är badbar igen

Kultur juli 25, 2025

Johanna Hövenmark: Carl Folke har blicken på lösningarna

Kultur juli 25, 2025

Ruwaida Amer: Svälten i Gaza har berövat oss allt

Kultur juli 24, 2025

Underverken, del 34 av 56

Kultur juli 24, 2025

Det vibrerar om Sebastian Nathans psykotiska poesi

Kultur juli 24, 2025

Redaktörens Val

Filmlistan vecka 30: ”The Fantastic Four. First steps” räddar världen

juli 25, 2025

Färre asylsökande i Sverige

juli 25, 2025

Sanna Torén Björling: Trump kan stämma alla, ingen kan stämma Trump

juli 25, 2025

Över 12 000 svenska barn kan inte simma: ”Oroande”

juli 25, 2025

Telefonsamtal räddade kvinna från ryska dödskraschen

juli 25, 2025

Senaste Nytt

Välklingande och utsökt sångarglädje i ”Don Giovanni”

juli 25, 2025

Johan Croneman: Den sinnessjuka franska euforin var tv-historia

juli 25, 2025

11-åriga Otilia och hennes kompisar räddade pojke från att drunkna

juli 25, 2025
Facebook X (Twitter) Pinterest TikTok Instagram
2025 © Sol Reporter. Alla rättigheter förbehållna.
  • Integritetspolicy
  • Villkor
  • Kontakt

Type above and press Enter to search. Press Esc to cancel.

Sign In or Register

Welcome Back!

Login to your account below.

Lost password?