Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
När skjutningarna minskar stiger frågan om äldres utsatthet inför höstens val. Efter en rad avslöjanden om våldtäkter och sexövergrepp från vårdpersonal föreslog regeringen i förra veckan att man ska få välja kön på hemtjänstpersonalen.
Valmöjligheten ska gälla vid intima situationer som duschning och liknande.
– Ett viktigt förslag för att öka tryggheten och säkerheten för äldre, sa äldreminister Anna Tenje (M) när regeringen presenterade idén.
Båda pensionärsorganisationerna SPF och PRO ger tummen upp.
Partipolitiskt oberoende PRO har historiskt sett starka band till arbetarrörelsen och till Socialdemokraterna. Men här tycker PRO och S olika.
Fredrik Lundh Sammeli (S), socialpolitisk talesperson, säger att hans parti formellt inte tagit ställning till regeringens förslag – men kallar idén om att välja kön på hemtjänstpersonal för ”ett populistiskt utspel”.
– Det kan låta bra att få välja kön. Men jag ser det som sminkning av en äldreomsorg som i grunden går på knäna för att man har tagit bort statsbidrag, säger Lundh Sammeli.
Även Kommunal sågar könsvalsförslaget och kallar det ”väldigt apart” i en tid då fackföreningen ser underbemanning och resursbrist som äldreomsorgens stora problem.
S vill visserligen också att man ”ska kunna välja bort hemtjänstpersonal som man inte trivs med” – men inte utifrån kön. Fredrik Lundh Sammeli varnar för ett sluttande plan där krav kan komma på att få ”välja kön på din läkare, din sjuksköterska, din förskollärare och på lärarna till dina barn”.
Han fruktar att män ska fly omsorgsyrken ”om de stämplas som potentiella sexförbrytare”. Samma risk ser Tomas Björck, arbetsrättschef hos SKR, Sveriges kommuner och regioner.
– Vi behöver alla som jobbar i omsorgen, oavsett kön. Om det blir stigmatiserat att vara man kanske det inte framstår som attraktivt att jobba där, säger han.
203 600 undersköterskor och vårdbiträden arbetar i äldreomsorgen. 18 procent är män.
– I relation till antalet anställda i omsorgen så har vi inte många fall av övergrepp, säger Tomas Björck från SKR.
Han betonar att ”varje övergrepp är fruktansvärt och ett misslyckande”.
– Samtidigt är det viktigt att förmedla att risken att bli utsatt är mycket liten.
Det är sant, rent procentuellt. Men som DN:s Gustav Olsson och Jenny Kejerhag berättar har kriminologen Anders Östlund hittat 88 fall sedan 2022 där äldre har pekat ut en vårdanställd som förövare – och han tror att det är toppen av ett isberg.
Dessutom är brotten bottenlöst vidriga. Vem vill se sin gamla mamma utnyttjas sexuellt? Eller själv riskera att bli våldtagen på sin ålders höst?
I vår tid kretsar det politiska samtalet ofta kring otrygghet. När det dödliga gängvåldet nu snabbt minskar – januari var första månaden på åtta år utan en dödsskjutning i Sverige – tar övergreppen mot äldre större plats i debatten.
Och till skillnad från i gängvåldsfrågan finns en tydlig konflikt mellan regeringen och S.
Även SD tycks vilja göra övergreppen mot äldre till en valfråga. Partiets politiker och den SD-nära kanalen Riks lyfter ständigt fall där förövare har rötter i andra länder än Sverige.
Däremot talar SD sällan om att den svenska äldrevården skulle braka ihop utan invandrare. 53 procent av vårdbiträdena och 37 procent av undersköterskorna har utländsk bakgrund, enligt SKR.
Det hindrar inte SD:s socialpolitiska talesperson Jessica Stegrud från att lufta idén om att förbjuda ”vissa invandrargrupper” från att arbeta inom vård och omsorg, om övergreppen inte upphör.
– Då kanske det är den slutliga lösningen, säger Stegrud till Riks.
Hela 29 procent av landets röstberättigade är över 65 år. Räkna med fler utspel om äldres utsatthet under detta valår.
Läs också: Mamman våldtogs på äldreboendet – larmet gick till förövaren
