74 procent av svenskarna tycker att det är ett bra förslag att ”förbjuda företag med vinstsyfte att driva skolor”, visar 2025 års SOM–undersökning från Göteborgs universitet.
Nu visar en undersökning från Sveriges lärare, som DN tagit del av i förväg, att det är en ännu större andel av lärarna som är emot att friskolor tillåts ta ut vinst.
Nio av tio lärare i allmänhet är emot att skolor ska ta ut vinst utan att återinvestera den i verksamheten.
Och sju av tio lärare i vinstdrivande friskolor är emot vinstuttag.
DN har träffat tre lärare som jobbar i fristående skolor, en i stiftelseägda Viktor Rydbergs gymnasium, och två i de vinstdrivande aktiebolagsskolorna Academedia och Internationella engelska skolan, för att prata om rapporten.
Förklaringen till att så många lärare är emot vinstuttag är enkel, menar de.
– Vi lärare blir frustrerade när vi ser att pengar som borde användas för att hjälpa eleverna hamnar i någon annans ficka, säger Sally Thornton som är lärare i årskurs 1-6 i en IES-skola där hon också är förhandlingsombud och vice ordförande i Sveriges lärare IES.
I skollagen står att varje elev ska få stöd att utvecklas så långt som möjligt.
– Samtidigt ser vi att de resurser som är avsedda för att möta dessa behov, används för helt andra saker, säger Robin Smith.
Han är lärare i svenska och engelska på Viktor Rydbergs gymnasium som är en stiftelseägd, icke-vinstdrivande skola, och vice ordförande i Sveriges lärare.
I rapporten uppger till exempel sju av tio lärare att det behövs fler speciallärare på deras skola.
Lärare i friskolor upplever ofta en osäkerhet som kommer av att skolan drivs som företag, enligt rapporten.
– Lärare oroar sig för att den som inte visar lojalitet med företaget lätt kan bli degraderad, och eventuellt inte får vara kvar, säger Sally Thornton.
– Det stämmer med min erfarenhet, säger Christian Liljeros som är gymnasielärare i en Academediaskola där han också är fackligt ombud.
I rapporten uppger lärare att konkurrensen om elever gör att föräldrar och elever får ett alltför stort inflytande över undervisningen och betygsättningen.
Fyra av tio lärare, oavsett skolform, säger att de känt sig påverkade av rektor eller vårdnadshavare att sätta högre betyg än motiverat.
”Kundtänket” är tydligare i vinstdrivande skolor, eftersom de är mer beroende av att fylla klasserna för att kunna göra vinst, menar Sally Thornton. Det gör att höga betyg nästan kan säljas in som ett löfte till föräldrar som ska välja en skola, menar hon.
Sally Thornton och Christian Liljeros har ändå valt att jobba i vinstdrivande friskolor.
Varför?
– För att jag anser att jag är en bra lärare och att alla barn har rätt till en bra lärare. Jag vill också arbeta för att förändra ”vinsttänket” från insidan, säger Sally Thornton.
Christian Liljeros fick sin första fasta anställning i en Academediaskola där han sedan stannat.
– Jag är kvar för att jag vill göra skillnad för eleverna, och för att jag tycker att jag behövs i den fackliga kampen, som behöver vara stark när arbetsgivaren är stark, säger han.
DN har tidigare rapporterat om att det finns en tystnadskultur som är särskilt framträdande i de vinstdrivande skolorna.
I sina roller som fackliga ombud träffar de ofta lärare som inte vill träda fram öppet med kritik för att de är rädda att bestraffas.
– Det behövs inte några stora övertramp från arbetsgivarens sida, det kan ske väldigt subtilt, säger Robin Smith.
– De kan vara rädda för att få ett sämre utgångsläge vid nästa förhandling om det skulle uppstå en situation med arbetsbrist, säger Christian Liljeros.
Att de själva vågar prata så öppet och framföra kritik beror delvis på att de har ett extra skydd som fackligt förtroendevalda, menar de.
– Lagen gör det dyrare och krångligare att säga upp en facklig förtroendeman. Det ser också sämre ut, vilket avskräcker arbetsgivare från att behandla oss illa, säger Christian Liljeros.
Andreas Mörck är förbundsordförande för branschorganisationen Almega utbildning. Han har förståelse för att vinstutdelning väcker känslor hos lärare och allmänhet.
”Vår uppfattning är att möjligheten till utdelning bidrar till långsiktighet, ökad kvalitet och fler investeringar i bättre skolor. De allra flesta resurserna återinvesteras i verksamheten”, skriver han i ett mejlsvar till DN.
Den tystnadskulturen som lärare vittnar om är oacceptabel, menar han. Men hänvisar till en skolenkät som genomförts av Skolinspektionen där lärare uppger att de trivs bättre i fristående än i kommunala skolor. Det tyder på att den är ett ”undantag och inte ett systemfel”, skriver han.
