Detta är ett kåseri. Skribenten svarar för eventuella åsikter i texten.
Ibland får man inte med sig allt man behöver till resan. Det vet min hustru, som köper nytt kort till Göteborgstrafiken vid ungefär vartannat västkustbesök. Och det insåg jag när jag fann inte mindre än tre Oyster cards i mitt kuvert med överblivna brittiska pengar.
Det är alltså sådana man far runt i Londons lokaltrafik med. Och mer än ett behöver man inte – förutsatt att man har det med sig.
I kuvertet fanns också kontanta medel i form av en näve mynt samt två små uppsättningar sedlar. En hade jag satt gem runt, vilket verkade vagt oroande – trots att det var de där moderna, flashiga sedlarna som jag minns så väl när de kom.
De är utgångna nu. De nya är gjorda av plast och känns som leksakspengar.
Vi tog med dem ändå, man vet ju aldrig. Fast växlingskontoret i Sverige ville inte ha dem och förklarade att man bara kunde lösa in dem hos den brittiska riksbanken.
För säkerhets skull googlade min hustru fram ett ställe i Sverige som erbjöd sig att köpa utgångna pund för halva värdet. Lite svårsmält, men bättre än papperskorgen. (De köper även D-mark och slovenska tolar.)
Nå, framme i London gjorde jag en ny googling och då visade det sig att inlösen av den senaste sortens pundsedlar som blivit för gamla mycket riktigt sköts av Bank of England. Men det var inte dit man föreslogs vända sig.
För den som har ett brittiskt bankkonto är det visst bara att gå till banken och sätta in; minst ett halvdussin av de stora bankerna accepterar utgångna sedlar. Och vill man göra det ännu enklare står posten redo.
Lämpliga postkontor finns överallt, visar det sig. Vi hade det närmaste ett drygt kvarter bort, visserligen inrymt i en annan butik – den utvecklingen märks här också – men längst in fanns en riktig postexpedition med kö till två bemannade kassor.
Och för den som bara har foto-id går det på ett ögonblick att växla in gamla pengar mot nya. Utan avgift. Förvisso högst 300 pund per tvåårsperiod, men den gränsen låg vi långt under.
Från det svenska sedelutbytet för snart tio år sen minns jag faktiskt ingenting som liknar den smidigheten.
Läs fler kåserier av Nisse, till exempel om hur alldaglig den bästa fish & chipsen kan se ut.
