Detta är ett kåseri. Skribenten svarar för eventuella åsikter i texten.
En av Monty Pythons mer svårtuggade sketcher är den som vill uppmärksamma en gammal tysk kompositör, vars namn alltför sällan nämns bland de stora. Och en anledning till det är att hans namn är så långt att större delen av sketchens speltid går åt till att uttala detsamma.
Exakt hur det stavas är svårt att slå fast, men de varianter som dräller på internet klockar in på strax över 400 bokstäver. Fast jag upptäckte nyligen att det på 1900-talet fanns en man som var värre.
Han kallade sig Hubert Blaine Wolfeschlegelsteinhausenbergerdorff Sr och var en tysk i USA vars fullständiga namn bestod av 26 förnamn, ett för varje bokstav i alfabetet, och ett efternamn på 666 bokstäver.
Åtminstone i en version. Det tycks ha vuxit med åren.
Nyzeeländaren Laurence Watkins har dock bräckt honom, genom att helt enkelt addera drygt 2200 förnamn till dem han fick av sina föräldrar. Ett är Nils, noterar jag. Han har ett sexsidigt appendix med alla sina namn i sitt pass och en plats i Guinness rekordbok.
Själv vill jag nog se det som fusk, och tycker att det bästa nyzeeländska långnamnet i stället är den lilla kullen Taumatawhakatangihangakoauauotamateaturipukakapikimaungahoronukupokaiwhenuakitanatahu. Den som Rupert Hine lärde sig att uttala så snärtigt att det blev en rytmisk ingångssignatur till kulthitten ”The Lone Ranger” med hans 70-talsgrupp Quantum Jump.
(Fast de verkar ha förlängt namnet en bit, för att få det att stämma med musiken. Fusk där också alltså.)
Ett musikaliskt långord som är rent hittepå men ändå har blivit folkkärt är Supercalifragilisticexpialidocious, som har magiska krafter i filmen ”Mary Poppins”. Och som blev Superopti-mopsiskt-topp-i-pang-fenomenaliskt i den svenska version som Thore Skogman sjöng in.
Utan den klassikern skulle soulmannen Isaac Hayes knappast ha döpt en låt 1969 till ”Hyperbolicsyllabicsesquedalymistic”, eller rapduon Outkast 1994 sitt debutalbum till ”Southernplayalisticadillacmuzik”. För att ta bara två exempel.
I de amerikanska demonstrationerna mot den gryende fascismen dök i förra veckan en annan variant upp, på en av skyltarna som flimrade förbi i tv: ”Super-callous-fragile-racist-sexist-nazi-potus”.
Man behöver åtminstone inte undra vem det syftar på, eftersom potus är en vanlig förkortning för President of the United States.
Läs fler kåserier av Nisse, till exempel om att hitta en handlare som kan sälja en vanlig skivspelarnål.














