Några högstadieelever på elitskolan Campus Manilla på Djurgården i Stockholm pratade ihop sig innan de gick in i vallokalen.
– Vi hörde inte vilket parti de nämnde, men de var noga med att alla skulle stava namnet rätt, annars skulle rösterna inte räknas, berättar Martin Malmberg, som är skolchef på Campus Manilla.
Det var enligt Malmberg fråga om en grupp om 14 elever i åldrarna 14 och 15 år. När de kom ut ur vallokalen var eleverna uppspelta och högljudda och då framgick det att de hade röstat på NMR, Nordiska motståndsrörelsen.
Han påpekar att skolan inte frågade vad eleverna hade röstat på, eleverna kom självmant och berättade hur de hade röstat.
Malmberg kan inte säga om alla 14 faktiskt röstade på NMR, men det var enligt honom troligen en stor del av dem. NMR fick 14 röster i skolan, eller 4,7 procent. I skolvalet 2022 fick NMR inga röster på Campus Manilla.
– Vi ingrep inte i stunden, men vi ska tydliggöra vad NMR står för och vad det innebär att lägga sin röst på dem. Det här handlar både om allmänbildning och värdegrundsfrågor. NMR är terrorstämplad och vi ska vara tydliga med vad de står för, och det är inte demokrati, säger Malmberg.
På frågan om skolans rykte lider av en sån här incident svarar Malmberg att alla skolledare har ansvar för sina skolors rykten.
– Vi ska prata med eleverna och reda ut om de skojat eller om det på allvar är något de står för. Det här är absolut viktigt att stå upp emot. Men det är klart att skolans rykte är viktigt för oss också.
Han tillägger att det inte har med politiska åsikter att göra. Hade eleverna pratat ihop sig att rösta på något av de uttalat demokratiska partierna skulle skolledningen inte ha reagerat.
Skolvalet handlar om att lära unga vad demokrati är och hur val fungerar.
– Vi ska jobba med den här i klassen nu. Eleverna går i grundskolan och har inte vuxit färdigt, vi ska stötta dem på den vägen.
Elitskolan Campus Manilla är en av Sveriges mest eftertraktade skolor. Där går prinsessan Estelle och barn till andra inflytelserika familjer. Skolan har tidigare varit i blåsväder med anledning av problem med värdegrunderna.
I december 2025 beslöt Barn- och elevombudsmannen (BEO) att skolan skulle betala 180 000 kronor i skadestånd till en elev i grundskolan som hade utsatts för mobbning. Eleven hade utsatts för systematisk och omfattande kränkande behandling av andra elever under en längre period både verbalt och fysiskt.
Då konstaterade skolchef Martin Malmberg att man inte kunnat skydda alla elever på det sätt som man borde kunna göra som skola.