Nobelpristagarna löste över 100 år gammal kemisk gåta

– Det här är en av de mest spännande dagarna i mitt liv, och jag är väldigt glad att få dela priset med en så berömd kemist som professor Henri Kagan, säger Kenso Soai som deltog över telefon när priset presenterades på Kungliga Vetenskapsakademien, KVA, under onsdagen.

Duon tilldelas priset för upptäckten av icke-linjära effekter och autokatalys i asymmetrisk organisk syntes, skriver KVA i sin motivering.

Vissa molekyler, som aminosyror, förekommer i två varianter som är varandras spegelbild – något som kallas för enantiomerer. Men i levande organismer finns bara en av spegelbilderna.

– De är lika, men inte identiska. Ungefär som mina händer, säger Heiner Linke, ordförande för Nobelkommittén för kemi när priset presenteras.

Varför det är så var länge en gåta för vetenskapen. I naturen förekommer alltså i stort sett bara den ena spegelbilden, något som kallas för homokiralitet. Men vid kemiska reaktioner uppstår istället en jämn blandning av de båda spegelbilderna.

Det var Louis Pasteur som under 1800-talet var den första att observera de märkliga spegelbilderna i kristalliserad vinsyra. När han placerade kristallerna i sitt mikroskop upptäckte han att de kom i två varianter, och i uppföljande experiment kunde han visa att de två versionerna vred ljuset åt olika håll.

– Henri Kagan och Kenso Soai har gett oss en lösning på en över 100 år gammal kemisk gåta: hur homokiralitet kan uppstå spontant. De kemiska reaktioner som de har utvecklat är spektakulära, säger Heiner Linke i ett pressmeddelande.

I mitten av 1980-talet upptäckte Henri Kagan ett nytt sätt att manipulera kemiska reaktioner. Detta gjorde det möjligt att skapa ett större överskott av den ena spegelbilden än vad man tidigare hade antagit var möjligt.

Omkring tio år senare togs nästa steg av Kenso Soai då han designade den första kemiska reaktionen någonsin som hade potential att bli homokiral. Det vill säga där bara den ena av de två möjliga spegelbilderna förekommer.

Det framsteget har varit viktigt, inte minst för läkemedelsindustrin, eftersom de två spegelbilderna kan ha olika effekt. I vissa fall kan den ena vara läkande och den andra skadlig, ett sådant exempel är Neurosedynskandalen som briserade i början av 1960-talet.

Tusentals barn föddes med missbildningar och skador efter att mödrarna använt sömnmedlet under graviditeten. När forskare försökte förstå vad som hänt upptäckte de att det var spegelbilden till den aktiva substansen i Neurosedyn som orsakat fosterskadorna.

Den prisade upptäckten har också varit viktig för kemister som jobbar med att designa bland annat nya smakämnen, dofter och material.

Prissumman på 12 miljoner svenska kronor delas lika mellan pristagarna.