Snön yrde runt strålkastarna och det 55-meter höga hoppet som byggts upp i Livigno när det var dags för herrarnas big air-final på skidor. Väder och vind har tvingat till omkastningar i schemat i den annars i februari så solsäkra alporten där snowboard- och freestylegrenarna avgörs under OS.
Snowboardens slopestylefinaler har fått flyttas och freeskidamernas big air-final på måndagen försenades en timme på grund av kraftig motvind. Även herrarnas final låg pyrt till, men där räckte det att skjuta på den en kvart för att förhållandena skulle bli tävlingsdugliga – även om snön fortsatte att vräka ner.
En del åkare ifrågasatte om det var klokt att köra, men arrangören gav ändå grönt ljus. Just det var inte ett problem för Martin Nordqvist.
– Egentligen inte. Jag är från Kiruna, jag är van att åka när det snöar, säger han.
Det svenska freeskilandslaget har under många år haft sin kärna i rutinerade trion Henrik Harlaut, Jesper Tjäder och Oliwer Magnusson som mellan sig vunnit åtskilliga medaljer och prestigefyllda tävlingar. Men i big air-finalen lös de alla med sin frånvaro.
25-årige Magnusson är hemma och rehabiliterar en korsbandsskada.
34-årige Harlaut hann komma tillbaka från en svår höftskada lagom till OS, men den hjärnskakning han ådrog sig på plats har gjort att han inte kunnat tävla alls.
Och 31-åriga Tjäder, också nyligen tillbaka från skada, kom femma i slopestyle men tog sig inte vidare till final i big air.
Men Martin Nordqvist har under OS visat att Sverige även kommer ha stjärnor när och om åldermännen lägger av. 22-åringen från Kiruna är uttagen på det så kallade framtidskriteriet som indikerar att han ses kunna vara ett medaljhopp i OS om fyra år.
Och visst borde det kunna bli så. Nordqvist satte personbästa redan i kvalet när han blev elva (han har varit tolva i världscupen som bäst). Men i finalen fick han inte till det.
Flera av åkarna hade svårt att sätta sina landningar i de svåra förhållandena.
I den första finalomgången föll han när han skulle sätta ner sitt hopp. I den andra hände samma sak.
– Planen var att försöka gå så stort som möjligt. Men jag flög lite för stort och det gick inte att landa, säger Nordqvist.
Då den sammanlagda poängen från de två bästa hoppen räknas som resultat var Nordqvists chans till en topplacering borta redan före den tredje omgången. Då valde han att bara göra ett säkert hopp.
– Jag visste ju redan att det var över. Jag stod på start och försökte bara njuta och ta in alla intryck.
Att ta sig till OS-final har ändå något?
– Ja. Det är inte något jag kommer glömma i första taget.
Men att Nordqvist tog sig till OS-final var ett positivt besked inför framtiden.
Fortsätter utvecklingen talar mycket för att Sverige kan ha ett riktigt starkt landslag när OS avgörs i de franska alperna 2030. Både Tjäder och Harlaut har öppnat för att satsa mot ytterligare ett spel. Magnusson lär vara sugen på revansch på den här missade chansen.
Det lär även Axel Burmansson, jämngammal med Martin Nordqvist, som även han för tillfället är korsbandskadad, och dessutom finns ytterligare talanger som 18-årige Victor Knutsen som vunnit medalj i ungdoms-OS.
Och då kommer Martin Nordqvist vara redo att utmana om medaljerna på allvar.
– Jag blev helt klart imponerad. Men jag såg ju nivån i dag så det finns sjukt mycket jobb kvar att göra, säger han.
Kampen om OS-medaljerna i Livigno stod mellan norrmannen Tormod Frostad, österrikaren Matej Svancer och amerikanen Mac Forehand.
En giganternas kamp. Forehand gjorde i sitt tredje hopp gjorde ett trick som aldrig tidigare gjorts i en tävling – och fick skyhöga poäng.
Men Frostad svarade i tävlingens allra sista hopp med en perfekt insats och tog hand om förstaplatsen.
Guld till Norge, silver till USA och brons till Österrike.
– Vi har fått med oss mycket erfarenhet för Martin från det här OS:et. Sedan var det också väldigt nära medaljläge för Jesper Tjäder i slopestyle. Det tar vi också med oss, summerar förbundskaptenen Oscar Wester.
– Det kommer många underifrån också. Det är många som är peppade och det kommer bli spännande tider framöver för svensk freeski.
Vad skulle det betyda att ha kvar Harlaut och Tjäder i landslagsverksamheten om de vill det?
– All den erfarenhet de har betyder jättemycket. De är från en helt annan generation. Om nästa generation kan lära av dem och få inspiration så är det guld värt. Jag vill gärna ha kvar dem på ett eller annat sätt.
Läs mer:
Veteranerna kombinerar tävling och filmande: ”I film vinner du alltid”
