Nu väntar benådningar för stormningen: ”Det blir aldrig detsamma”

På en bakgata i sydöstra Washington lägger nio personer handen mot bröstet. De ska svära trohet till amerikanska flaggan, utanför anstalten DC Central Detention Facility.

Varje kväll klockan sju samlas gruppen för att uppmärksamma de män och kvinnor som gripits och dömts för sin inblandning i stormningen av USA:s kongress den 6 januari 2021.

Brandon Fellows kom ut ur fängelset så sent som i maj i år. Han fick fem extra månader för domstolstrots.

– Jag sade att det var en skendomstol och nazistdomstol. Domaren sade att jag var den värsta person som stått åtalad i hans domstol, berättar han under vakan.

Senhösten 2024 har hans vrede bytts mot tillförsikt. Idolen Donald Trump är på väg tillbaka till Vita huset och lovar att benåda fångar från stormningen på sin första dag.

Brandon Fellow kan slippa pricken i straffregistret. Han tänker också kräva skadestånd, med stöd av en dom från Högsta domstolen som ogiltigförklarat en åtalspunkt om stormningen.

– Vi ska stämma staten för att jag satt inne för länge, säger han.

Vid fängelset i Washington väcker Trumps återkomst hopp. I en småstad i södra Virginia känner några av invånarna besvikelse och rädsla.

I en samlingslokal i utkanten av småstaden Rocky Mount greppar Larry Moore mikrofonen.

– Jag blir bara så förvirrad. Jag har tillbringat 25 år i det militära och jag har rest runt jorden för att skydda demokratin. Jag förstår inte att vi ska ge makten till en man som har försökt göra en kupp mot vårt land, säger han.

Lokalavdelningen av den anrika medborgarrättsorganisationen NAACP (National Association for the Advancement of Colored People) håller månadsmöte. Den här höstkvällen behöver medlemmarna prata av sig om frustrationen över valresultatet. I distriktet runt Rocky Mount röstade sju av tio på Trump.

Till sist begär en ung kvinna ordet.

– Jag har varit frånvarande ett tag. Men nu är jag här igen, säger hon.

Hon heter Bridgette Craighead och driver en hårsalong i Rocky Mount. Sommaren 2020 startade hon den första Black lives matter-gruppen på landsbygden i Virginia.

Det blev några månader av glada manifestationer. Så gick något snett. Något som hade med stormningen av Kapitolium att göra.

I nästan fyra år har demonstranterna och upprorsmakarna pekat finger mot varandra.

Black lives matter-aktivisterna hävdar att de hade mejats ned av polisen, om de bara hade närmat sig kongressen. Trumpanhängarna hävdar att de som deltog i stormningar har straffats hårdare än andra demonstranter, av politiska skäl.

Trump går själv i spetsen för debatten.

I sin första stora intervju efter valsegern – som publicerades på tv-kanalen NBC förra söndagen – hävdade han att de som deltog i upploppet i kongressen har varit igenom ett helvete. Han jämförde med konsekvenserna för dem som protesterade mot rasismen efter afroamerikanen George Floyds död i maj 2020.

– I Portland när man brände ned halva stan, de bränner ned den hela tiden, som på rutin, och det händer ingenting, sade han i tv-intervjun.

Vrede och våld präglade Trumps sista år vid makten. De största protesterna i USA:s historia följdes av det allvarligaste försöket att förhindra ett fredligt maktskifte.

Granskningar visar att den stora merparten av demonstrationerna mot rasism och polisbrutalitet var fredliga. Men det förekom våldsamma upplopp med skadegörelse och plundring och Trump hotade med att sätta in militär på gatorna.

Efter Joe Bidens seger i presidentvalet i november 2020 bytte raseriet riktning. Trumpanhängarna gick ut på gatorna för att protestera. Det slutade med stormningen.

Politikerna fick huka i bänkarna. Poliser jagades och misshandlades. En demonstrant sköts till döds. Flera andra avled i och efter tumultet.

Runt 1 500 personer har dragits inför rätta och närmare 650 har dömts till fängelse efter stormningen. Rättsprocesserna pågår fortfarande. Men Trump går fri. Det federala åtalet om stormningen har lagts ned.

I stället kan Trumplägret förbereda benådningar. Trump utesluter inte att benåda de 169 personer som dömts för attacker på poliserna.

– De hade inget val, säger han på NBC.

Småföretagaren Brandon Fellows från delstaten New York var en av de första på plats, när Trump skulle tala till folket nära Vita huset den 6 januari 2021.

– Jag köade i sju–åtta timmar för att komma in, berättar han, under vakan vid fängelset.

Samma dag skulle ledamöterna i kongressen godkänna Bidens valseger. Men i talet hävdade Trump felaktigt att vicepresidenten Mike Pence hade befogenhet att ”göra det rätta” och stoppa den processen. Han sa också åt anhängarna att fajtas utav helvete för att rädda sitt land. Sedan uppmanade han dem att gå till Kapitolium för att göra sig hörda, ”fredligt och patriotiskt”.

När Brandon Fellows kom fram till kongressen påstod folk i högtalarna att Pence hade godkänt valresultatet. Det var inte sant.

– Men det retade upp en del, minns han.

”Om jag ser på allt som har hänt under de här fyra åren tänker jag att det hade varit bättre med en kupp”

Han hävdar att han var välkommen in på Kapitolium om han inte skadade eller stal något. Det finns bilder när han röker cannabis, med fötterna på skrivbordet, på en demokratisk senators kontor. På vägen ut pratade han med CNN.

– Då ringde min mamma som är demokrat. Jag sade att det var supercoolt med polisen. Hon hade en helt annan bild av vad som pågick.

Brandon Fellows vägrar acceptera att stormningen av Kapitolium var ett organiserat uppror. Men i efterhand kan han önska att han hade deltagit i en väpnad revolt.

– En del säger att det var bättre att Trump vann nu, för han är mer förberedd. Men om jag ser på allt som har hänt under de här fyra åren, på alla som har tagit sig in i landet, på alla krig, då tänker jag att det hade varit bättre med en kupp.

– Det är som inbördeskriget och kampen mot slaveriet. Det är hemskt att så många dog, men vårt land blev starkare.

Hårfrisörskan Bridgette Craighead beslöt sig för att starta en grupp för Black lives matter när hon såg bilder på hur vita människor gick ut och demonstrerade för svartas rättigheter.

– Det var det coolaste och gulligaste som jag någonsin sett, säger hon.

Målet för aktivisterna i Rocky Mount var att montera ned sydstatssoldaten som står på en piedestal utanför rådhuset. Medborgarrättsaktivisterna betraktar statyn som en påminnelse om slaveriet och segregationen.

– För mig är det som att den där personen, oavsett vem han var, ser ned på mig. Han har fortfarande sin fot på min nacke, säger Bridgette Craighead.

Den pensionerade läraren Glenna Moore från NAACP har liknande obehagskänslor.

– Jag var en av de första svarta eleverna som fick gå i en vit skola. Och jag hade lärare som sade att det var bättre för svarta att vara slavar i USA än kvar i Afrika, säger hon.

Black lives matter-gruppen tyckte att de hade ett fint stöd av den lokala polisen på manifestationerna. De dansade tillsammans på gatorna den sommaren.

Bakslaget kom med en bild i januari 2021. Den föreställde två män framför en staty i USA:s kongress under stormningen. Den ene av dem hade ett slags träpåk i handen.

De var polismän från Rocky Mount.

”Vi sa att vi älskade dem – men allt förtroende och all kärlek försvann med det där fotot”

Bridgette Craighed blev rasande. ”Ni ska inte få låtsas att ni stöder oss”, skrev hon och lade ut bilden på Facebook.

– Vi umgicks. Vi åt tillsammans. Vi sa att vi älskade dem. Men allt förtroende och all kärlek försvann med det där fotot.

Hennes inlägg fick saker att hända: Polismännen fick sparken och greps och dömdes för sin inblandning i stormningen. Den yngre mannen fick villkorlig dom efter att ha samarbetat med åklagaren. Den äldre kollegan, Thomas Robertson, dömdes till sju år och tre månader i fängelse för att ha deltagit i en konspiration mot USA. Polisen hade hittat delar till en rörbomb i hans hem.

Straffet kortades till sex år i september i år, efter domen i Högsta domstolen som upphävde en av åtalspunkterna. I rätten sade advokaten att Robertson är ”en bruten man”.

Snart kan han vara fri.

Såren i Rocky Mount rivs upp.

Eric Anspaugh, ordförande för NAACP i Rocky Mount, konstaterar att åsikterna om poliserna gick isär.

– En del tyckte att poliserna fick vad de förtjänade. Andra sade att de bara slogs för vad de tyckte var rätt. Man har inte hört så mycket på sistone. Men det kommer nog tillbaka, när Trump återvänder till Vita huset och gör sina benådningar, säger han.

Bridgette Craighead säger att hon får vara vaksam när den äldre polismannen släpps från fängelset.

– Det skrämmer mig att dessa människor kan komma ut. Det sänder signalen att de fortfarande känner att de har överhögheten. Vi ska hållas nere.

Det går att fynda ballar av stål i ”Trump town” i byn Boones Mills, som ligger en och en halv mil från Rocky Mount. Byggnaden är en avkristnad kyrka, omvandlad till ett tempel för USA:s tillträdande president. Nyckelringen med testiklar i metall är en av många souvenirer.

Försäljaren Daniel Boyce, en veteran från marinen, frågar en av kunderna om hon har sett de små korten som säljs vid kassan. Det är intyg att man besitter det som kallas vita privilegier.

– Du vet vad som händer när man försöker använda det kortet? Man får ingenting. Ingenting, säger han.

Han vill egentligen att vi ska prata med ägaren som är på tjänsteresa, men han kan inte motstå att få diskutera valet med journalister från Sverige.

– Vi känner att vi har fått upprättelse.

Valundersökningar visar att väljarna drevs av missnöjet med inflationen och migrationen. Men bland anhängarna i Trump town handlar tolkningen av valet om andra frågor. ”Woke is broke”, säger Daniel Boyce, som tror att de politiska motståndarna körde i diket för att de var så orimligt politiskt korrekta med sina idéer om representation och mångfald.

Han och hans kunder enas om att man blir stämplad som rasist så fort man har några invändningar.

David, en man i övre medelåldern, ger sig in i en utläggning om hur utvecklingen har gått utför i USA:s storstäder de senaste 60 åren.

Han sänker rösten och säger att man borde prata om grundorsaker till fattigdomen. Så kommer en harang om hur ”75–80 procent av svarta pappor” har övergett sina familjer för att ”ägna sig åt droger och gängbråk” (i dag har en majoritet av svarta barn en närvarande pappa, enligt USA:s statistiska centralbyrå U.S. Census Bureau).

”Trump såg vår vrede”

Daniel Boyce pekar på en av butikens mest kontroversiella symboler.

– Vi har sydstatsflaggor här, ja. Vi är i Södern. Vad händer om du tar bort allt historiskt? Tänk om jag skulle säga att slaveriet aldrig ägde rum, säger han.

Kunden David summerar läget på vägen ut från butiken:

– Trump såg vår vrede. Vi behöver bort från de senaste fyra årens vansinne.

En kvinna i butiken berättar att hon på plats vid stormningen av Kapitolium för fyra år sedan. Hon säger också att hon har ett förflutet i det militära.

– Jag var beredd att offra mitt liv för USA. Sedan fick jag höra att jag var terrorist. Jag har sett hur de har jagat Trump och folk från den 6 januari. Så höll de inte på med dem som deltog i protesterna om George Floyd.

Där är det, igen, raseriet som varit regerat USA så länge. Men nu blandas det med något annat. Kanske segerrus. Eller skadeglädje.

Textmeddelandet bestod av ett enda ord: N-ordet. Den mest rasistiska stavningen, med ”i” och dubbla ”g”.

Det landade i den pensionerade Volvochefen Kevin Hawkins mobil dagen efter presidentvalet i Greensboro. Han och hans fru hade precis lämnat en lunchrestaurang för att komma bort från två gäster som satt och klagade högljutt på Biden.

– Jag hade aldrig sett numret tidigare, berättar han.

Dagarna efter presidentvalet nu i november fick svarta amerikaner i ett dussin delstater i USA ta emot sms med rasistiska budskap. Några av budskapen gick ut på att mottagaren skulle återvända till bomullsfälten som slavar. FBI och lokala myndigheter utreder källorna.

Kevin Hawkins blev inte särskilt upprörd över textmeddelandet.

– Men jag skulle verkligen vilja veta var det kom i från, konstaterar han, när han tittar förbi frisörsalongen i Rocky Mount för att säga hej till sin syster Glenna Moore.

Bridgette Craighead lägger in det okända numret och försöker ringa. Ingen svarar.

– Jag blir upprörd å dina vägnar, säger hon.

– Man måste välja sina strider, svarar Kevin Hawkins.

– Men man kan ställa folk till svars, replikerar hon.

Hon glömmer aldrig när hon hörde n-ordet som skällsord för första gången. Det var när hon försökte gå hem till en kompis och blev bortjagad. Farfadern i huset hotade att plocka upp sin bössa och skjuta ”den där n…”

– Jag var åtta år, säger hon.

Hon tycker att något har hänt med retoriken efter valet.

– Hatet fanns här redan. Det föddes här. Men det känns som om vi får en andra våg nu.

I presidentvalet i november ökade stödet för Trump bland svarta väljare. I Rocky Mount möter vi en kusin till Bridgette Craighead som försvarar Trump.

Hans framgångar bland minoriteterna försvårar för dem som vill stämpla den tillträdande presidenten och hans anhängare som rasister. Men det är tydligt att han vill sätta hårt mot hårt mot demonstranterna. Han hotar återigen att sätta in militär på gatorna – mot det han kallar ”den inre fienden”.

Den avgående presidenten Joe Biden har kritiserats hårt för beslutet att benåda sonen Hunter Biden. Nu uppges han överväga att utfärda liknande skydd för andra som kan drabbas av Trumps hämndbegär. Dit hör den tidigare topprepublikanen Liz Cheney. En av Trumps skarpaste kritiker efter stormningen av Kapitolium.

Utanför fängelset i sydöstra Washington kopplar Nicole Reffitt upp sig på högtalartelefon. Det är dags för det dagliga telefonsamtalet med internerna från upploppet. En fånge berättar om sina planer på att kräva ett stort skadestånd.

– Folk har fått sina liv förstörda, instämmer hon.

Hennes make avtjänar ett kännbart fängelsestraff för upploppet. Sonen i familjen, en nittonåring, angav sin pappa. Men Nicole Reffitt har valt att stötta sin make och hans medfångar.

Hon har många teorier om hur myndigheterna har försökt sätta dit folk som vistades i kongressen. Men hon tycker inte att alla som deltog i upploppet är oskyldiga. Därför vill hon inte heller att Trump ska utfärda en allmän amnesti för fångarna från 6 januari 2021. Hon hoppas på bedömningar från fall till fall.

– Jag vet att det fanns folk som bar sig illa åt. Det viktiga är att vi får veta vad som verkligen hände den där dagen, säger hon.

När maken släpps från fängelset börjar arbetet med att läka såren i familjen.

– Men det blir aldrig detsamma, säger hon.

Brandon Fellows är tills vidare fast i huvudstaden med en dom om skyddstillsyn. Han försöker hjälpa sina vänner på anstalten att hålla humöret uppe.

– Jag tänkte rätt många hemska tankar när jag satt inne, säger han.

Han förstår att folk fruktar vad som ska hända när resten av fångarna kommer ut.

Det betyder inte att han stöder hämndaktioner. Han tycker snarare att myndigheterna borde avsätta pengar för terapi för exfångarna.

– En del borde vara rädda. Vi är 1 500 personer. Några är riktigt usla personer. Någon kommer att reagera på ett dåligt sätt, säger han.

Sydstatssoldaten står där han står, på sin piedestal utanför rådhuset i Rocky Mount. Men medborgarrättsaktivisterna ger inte upp.

Sjutton fria svarta män från distriktet var med och stred mot slaveriet i inbördeskriget. Den pensionerade läraren Glenna Moore har gjort det till sitt uppdrag på äldre dagar att informera om deras insatser.

– När jag gick i skolan fick jag fick aldrig höra talas om de svarta männen som stred i kriget. Deras berättelser betyder mycket, säger hon.

I december nästa år ska Rocky Mount få en ny staty som hedrar de svarta hjältarna.

– Det har inte varit lätt att nå dit. Men nu har vi ett erbjudande om att placera den på tomten till en gammal kyrka, berättar NAACP:s ordförande Eric Anspaugh.

Bridgette Craighead gläds åt den nya statyn. Men hon kan inte släppa tanken på den gamla.

– Man känner den där energin, överhögheten, från Trump och hans allierade. De tornar upp sig över oss. Statyn blickar ned på mig.

Läs mer:

De kämpar för sanningen om Trumplägrets intrång

Hon fruktar Trumps hämnd: ”Jag är livrädd”