Kanadas fotbollsdamer tog OS-guld 2021.
Men det stora landet i väst har inte haft någon egen proffsliga. Förrän nu.
Northern Super League (NSL) heter ligan som drog igång förra veckan. En tidigare landslagsspelare (Diana Matheson) är dess grundare, det stora tv-bolaget TSN sänder alla matcher, samtliga spelare har en minimilön och tunga sponsorer har hoppat på tåget.
Redan vid lanseringen skapade man rubriker.
”Genom att avsiktligt utelämna ordet ’women’ (damer/kvinnor) i liganamnet visar ligan tydligt sin ambition att vara likställd andra ligor inom professionell idrott”, skrev NSL då på sin hemsida.
– Det är en liga. Och vi spelar fotboll, säger Vancouver-anfallaren Sara Lilja Vidlund nu.
– Och det är ju inte så att männen sätter ordet ”män” i sina ligor.
Den tidigare Kif Örebro- och Djurgårdsspelaren är en av flera svenskor som valt att flytta till Kanada.
Det är tidig morgon på den kanadensiska västkusten, nio timmars tidsskillnad från Sverige, när DN når henne på telefon.
– Jag kände att jag behövde testa något nytt, säger 23-åringen.
– Jag var lite sugen på utomlands och så kom det här upp. Jag hade ett möte med sportchefen och hon berättade om allt runtom, förutsättningarna, ledarstaben och hur de ser på att utveckla spelare. Och det kändes direkt toppen – förutom att det var väldigt långt bort!
Hemma i damallsvenskan storsatsar klubbar som Hammarby, Häcken och Malmö FF. Men andra lag kämpar fortfarande hårt med ekonomin.
Sett till publiksnitt klättrade damallsvenskan 2023 över tusen personer per match för första gången sedan 2005 – bara för att förra året backa igen, till 863.
Stockholmslagen drog i år 164 personer (Brommapojkarna), 603 (Djurgården), 972 (AIK) och 2 174 (Hammarby) till sina respektive hemmapremiärer.
Vancouvers historiska öppningsmatch i NSL? 14 018.
– Det kändes surrealistiskt, säger Sara Lilja Vidlund som precis som klubbens andra svenska, Sofia Hagman, hoppade in i andra halvlek i 1–0-segern hemma mot Calgary.
– Jag fick en riktig adrenalinkick. Jag gjorde någon typ av överstegsfint och hela publiken liksom… dånade.
Den höga publiksiffran verkar inte ha varit någon tillfällighet. Ett par dagar senare såg 14 518 personer Montreal vinna borta mot Toronto – och i helgen kliver nya lag in i leken.
Svenska Sara Olai spelar i ostkustlaget Halifax Tides.
Halifax arena tar visserligen ”bara” runt sju tusen åskådare.
– Men att spela inför 7 000 har jag bara gjort vid ett tillfälle i Sverige, säger Olai.
Den 25-åriga försvararen kommer närmast från Brommapojkarna men har även spelat allsvenskt i Linköping, Uppsala och Djurgården.
De svenska lagen har jobbat hårt utifrån de förutsättningar man haft, säger hon. Men i Kanada kan hon på ett annat sätt än tidigare vara heltidsproffs.
– Jag kände att jag ville ta nästa steg i min karriär.
– Största skillnaden är förutsättningarna, allt är mer proffsigt här.
Hajpen kring helgens premiär är också något nytt.
Vad betyder det för dig att få uppleva skillnaden?
– Det känns väldigt häftigt och något som man har drömt om sedan man var liten.
Även Sara Lilja Vidlund konstaterar att förutsättningar och faciliteter är något annat än det hon är van vid.
Damallsvenskan kämpar med publik, pengar, att ta nästa steg. Vad är det som gör att Kanada lyckats?
– Personerna bakom hela ligan har varit väldigt tydliga med vad de vill göra, svarar Lilja Vidlund.
– Man har gjort en rejäl satsning och jag tror att det är det som i slutändan är avgörande.
Scenförändringen i Kanada är också total.
För bara två år sedan gick det kanadensiska damlandslaget en jättestrid mot sitt eget förbund om ersättningar och avtal. Ett tag såg OS-mästarens VM-medverkan ut att vara hotad, och året efter stämde spelarna förbundet.
Nu pratas damfotboll överallt.
– Det är väldigt spännande att vara med på den här satsningen, säger Sara Olai.
– Det känns som de kanadensiska tjejerna har saknat en proffsliga i landet, förebilder när man växer upp och en tydlig målsättning.
Fotbollsmässigt är det dock svårt att säga exakt var den nya ligan står. Många kanadensiska spelare har flyttat hem för att vara med på resan, men:
– Jag har aldrig tidigare varit i en klubb där verkligen alla är nya, säger Sara Olai.
Sara Lilja Vidlund skrattar:
– Om jag ska vara helt ärlig så har jag inte koll på de andra lagen!
I hennes Vancouver Rise var det den kanadensiska landslagsstjärnan Quinn som avgjorde premiären. Men namnen bakom laget är nästan större än de på planen. Fotbollsikonen Christine Sinclair (331 landskamper för Kanada) är delägare och den tidigare målvakten Stephanie Labbé – hon som vaktade målet i OS-finalrysaren mot Sverige 2021 – sportchef.
– Vi har väntat hela våra karriärer på det här, säger Sinclair till kanadensiska CBC.
– Damidrotten har gång på gång visat att om man låter oss spela i de stora arenorna, visar oss på tv, marknadsför oss – då kommer publiken.
Läs mer:
Kanadensiska OS-guldmedaljören: ”Kan inte se mig själv återvända till USA”
OS-hjälten: ”Låg i ett mörkt rum i 48 timmar”
