Svenskt Näringsliv, Energiföretagen, Socialdemokraterna, LKAB, Fortum och Stockholms Handelskammare. Det är några exempel på aktörer som varnat för eller till och med krävt ett stopp av införandet av flödesbaserad kapacitetsberäkning som görs nästa vecka – det som kallas för ”flowbased”.
Det statliga affärsverket Svenska Kraftnät som sköter införandet har gjort parallellkörningar av systemet för att simulera effekterna. Resultatet visar en ökad överföringskapacitet, vilket är syftet, men också högre genomsnittspris i tre av fyra elområden.
I det sydligaste området, SE4, blev priset något lägre i genomsnitt. Glädjande för skånska företag skulle man kunna tro, men svaret är ändå nej tack om man frågar Sydsvenska handelskammaren.
– Man skulle kunna tänka sig att i alla fall producenterna var glada för de tjänar tydligt pengar på det här, men deras problem blir osäkerheten. De kommer ha svårare att förutse marknaden när prissvängningarna blir större och då får de svårt att handla sig i balans med kontrakten de har med sina kunder, säger Per Tryding, vice vd och policychef på handelskammaren.
Fakta.Flödesbaserad kapacitetsberäkning
Den 29 oktober 2024 införs en ny så kallad flödesbaserad kapacitetsberäkningsmetod för elöverföring i Norden.
Den ska göra elmarknaden mer effektiv. Det ska också öka möjligheten att handla el mellan olika elområden och stärka driftsäkerheten.
Den nya modellen är ett led i att harmonisera kapacitetsberäkningen inom EU.
Beslutet om att införa den nya metoden fattades av Energimarknadsinspektionen 2020.
Källa: TT, Energimarknadsinspektionen.
Han vänder sig framför allt mot Svenska Kraftnäts bedömning av att modellen har ett mervärde för Sverige. En analys som affärsverket gjort tillsammans med sina nordiska motsvarigheter visar att det blir sämre för elanvändarna på grund av högre elpriser. För producenterna blir det ett mervärde tack vare ökade intäkter när priserna är högre, dock inte tillräckligt för att väga upp för elanvändarnas förluster.
Det som lyfter helheten upp till ett sammantaget mervärde är att Svenska Kraftnät också har räknat in sina så kallade kapacitetsavgifter i kalkylen. Det är en extra slant som konsumenterna betalar för elöverföringen när det uppstår flaskhalsar i nätet. Pengarna går till en särskild kassa för investeringar och upprustning av elnätet på Svenska Kraftnät.
– Räknar man med kapacitetsintäkterna så räddar det kalkylen för den nya modellen. Då blir det ett mervärde på totalen och motiverar införandet. Men vi menar att det inte går att göra så, säger Per Tryding och förklarar:
– Det är pengar som betalas in av kunder och sätts av på ett konto för att bygga elnät. Det är alltså pengar som lyfts ut ur ekonomin. Antingen ska de inte vara med i kalkylen alls, eller så ska de bokföras som en kostnad för kunderna tycker vi, säger Per Tryding.
Med detta sagt pekar han på EU-förordningen som behandlar vilka metoder som länder kan använda sig av, och konstaterar att Sverige inte behöver införa flödesbaserad kapacitetsberäkning.
– Man kan använda den gamla metoden, den vi har i dag, om det kan påvisas att den har större mervärde än den nya metoden, och det kan man ju, menar jag. Då är det juridiskt fel att gå vidare med det här, säger Per Tryding.
Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, IKEM, representerar företag som tillsammans står för 25 procent av industrins varuexport och över 70 000 arbetstillfällen. Malin Johansson, IKEM:s energiexpert, menar att den nya modellen riskerar att sänka svenska företags konkurrenskraft.
– För elintensiv industri är priset på elen en helt avgörande faktor för om det är värt att producera i Sverige eller någon annanstans. Man ska komma ihåg att vi har den sammansättning av industri som vi har i Sverige tack vare hur det tidigare har sett ut med tillgång och pris på el, säger hon och tillägger:
– Vi är skeptiska till att man genomför något som riskerar få stor påverkan på svensk konkurrenskraft.
Malin Johansson tycker att förslaget borde stoppas åtminstone tillfälligt tills EU-myndigheten Acers översyn av de europeiska elområdena är klar i december. Det mesta tyder, enligt henne, på att elområdena tre och fyra, från Sveriges sydspets till Gävle ungefär, kommer att förändras efter översynen. Liksom andra delar av Europa som det svenska elnätet har direktkoppling till.
– Det här handlar ju om var flaskhalsarna för att sälja el över elområdena finns och hur flödena ska gå. Om man nu håller på att se över elområdesindelningen i EU så behöver man invänta resultatet av det innan man sätter i gång något sådant här, säger Malin Johansson.
Hon tycker att regeringen borde ha gripit in och stoppat detta genom tydliga instruktioner till Svenska Kraftnät för länge sedan.
– Ingen aktör på marknaden vill ha det här. Syftet att öka överföringskapaciteten är gott. Jättebra. Men det ska inte påverka vårt pris, säger Malin Johansson.