– Det är inte många som är medvetna om att vi bara känner till högst 10–20 procent av livet här på jorden, kanske ännu mindre. Det är skrämmande att vi vet så lite, säger Alexandre Antonelli, professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet och forskningschef på Kew Gardens i Storbritannien.
Han tillägger att vi inte ens har en aning om hur lite vi egentligen vet.
– Om det skulle komma en utomjording och fråga hur många olika former av liv vi har här på vår planet så kan ingen svara. Vi vet säkert mycket mer om ytan på Mars än livet på jorden.
Alexandre Antonelli jämför jordens ekosystem med en bil, där arterna är de olika delarna som tillsammans får helheten att fungera.
Vissa arter är som hjulen, så kallade nyckelarter som kan få ekosystemet att krascha om de försvinner. Andra arter kan jämföras med bultarna som håller hjulen på plats, en sladd till strålkastarna eller andra mer eller mindre viktiga finesser. Alla bidrar på något sätt till att ekosystemet fungerar som det gör.
Problemet är att många av de här arterna försvinner utan att vi ens inser att de har funnits. Enligt den internationella forskningsplattformen IPBES, den biologiska mångfaldens motsvarighet till FN:s klimatpanel IPCC, leder vår livsstil till att arter nu utrotas flera hundra gånger snabbare än på många miljoner år.
– Det kan gå bra att köra ett tag utan lysen, men det ökar risken för att man ska krascha. Problemet för oss är att vi inte ens vet vilka funktioner vi håller på att förlora. Eftersom vi bara känner till en liten del av alla delar så har vi svårt att förstå vad som händer, och svårt att veta var vi borde sätta in extra åtgärder för att förhindra allvarliga olyckor, säger Alexandre Antonelli.
De försök till uppskattningar som gjorts av antalet olika djur, växter och svampar på jorden har hamnat i intervallet 3–100 miljoner arter. IPBES har i en forskningssammanställning kommit fram till siffran 8 miljoner. Men det är sannolikt en underskattning. Och då omfattas inte den enorma och ännu mer okända mångfalden av bakterier, som spelar en avgörande roll i allt från omsättningen av atmosfärens kväve till nedbrytning i ekosystem och funktionen i våra egna tarmar.
Färskare beräkningar pekar på att det kanske snarare handlar om flera miljarder olika arter på jorden. Hittills har forskarvärlden beskrivit ungefär 1,6 miljoner av dessa.
Så vi har en otroligt skev förståelse av naturen, som inte alls är representativ för den verkliga mångfalden på jorden.
Alexandre Antonellis expertområde är jordens växter, som är själva grunden för livet på jorden eftersom de fångar in den solenergi som håller igång allt annat. Tillsammans med sina kollegor har han tagit fram en modell för att räkna ut var sannolikheten är störst att hitta oupptäckta växtarter.
Forskarna har utgått från data om sol, nederbörd, temperatur och andra miljöfaktorer som gynnar en rik biologisk mångfald. Sedan har de samkört detta med information om var de flesta arter redan har upptäckts – och vilka områden som inte är särskilt välstuderade ännu. Resultatet har publicerats i New Phytologist och pekar ut 33 områden där det troligen finns extra mycket kvar att upptäcka. Många ligger i Sydamerika och sydöstra Asien (se karta) och många av dem överlappar med tidigare beräkningar av var det även bör finnas många okända djurarter – och till viss del även svampar.
– Det finns stora kunskapsluckor överallt, men vi måste börja söka mer strategiskt för att öka takten. Därför tog vi fram den här modellen, säger Alexandre Antonelli.
Lite skämtsamt tillägger han att de flesta arter som vi känner till främst finns i ögonhöjd på mer lättillgängliga platser och är tillräckligt stora för att vi lätt ska upptäcka dem.
– Så vi har en otroligt skev förståelse av naturen, som inte alls är representativ för den verkliga mångfalden på jorden.
Colombia, där FN:s stora miljömöte COP16 nyligen ägde rum, toppar listan. Eftersom Alexandre Antonelli ändå besökte mötet passade han efteråt på att tillsammans med en grupp kollegor besöka Cerro el Inglés, en plats där fyra olika växtområden sammanstrålar i ett fuktigt och otillgängligt skogsområde så pass högt upp i bergen att molnen sveper mellan trädstammarna. Det blev en omedelbar framgång.
Expeditionen anordnades av hans kollega Oscar Alejandro Perez-Escobar, som är född i Colombia men nu jobbar som forskningsledare på Kew Gardens i Storbritannien med fokus på orkidéer.
På bara två dagar – men efter långa vandringar i svår terräng och konstant ösregn – gjorde forskarna flera unika fynd. De hittade ett antal växter som sannolikt inte har upptäckts tidigare, bland annat en millimeterstor orkidé som lever en bit upp på trädstammar.
Men det som överraskade dem allra mest var en något större orkidé som de redan kände till. Det märkliga var att nu bar den även på en blomma från en annan art. Trodde de.
– Den har blommorna på sina blad, som många orkidéer kan ha. Men nu såg vi att det satt en annan blomma på undersidan av bladet. Och vi hittade fler liknande exemplar i närheten, säger Oscar Alejandro Perez-Escobar.
– Plötsligt insåg vi att det som man i nästan 200 år har trott är två olika arter faktiskt är en och samma art. Den kan göra två helt olika blommor på samma planta. Det är ett helt okänt fenomen hos den här typen av orkidéer, vi är fortfarande helt omskakade.
Vad skulle då poängen vara med det? Han förklarar att orkidéer ofta har extra invecklade och avancerade sätt att lura till sig pollinatörer. De bjuder sällan på nektar, som andra blommor. I stället kan de till exempel lura insekter genom att likna en hona, eller genom att utsöndra doftsignaler som på andra sätt leder insekternas tankar till parning.
– Man kan tänka sig att en del insekter genomskådar det tricket efter första besöket. Då skulle det kunna vara en bra strategi att också ha en annan typ av blomma, som kan lura insekten en gång till så det ändå blir en pollinering, säger Oscar Alejandro Perez-Escobar.
Han tillägger att blomman ju hur som helst har lyckats lura forskarvärlden under lång tid. Exakt vilken roll fenomenet spelar i molnskogens ekosystem i övrigt kan han inte säga just nu.
– Men nu har vi i alla fall ytterligare en pusselbit som kan hjälpa oss att förstå mer och se nya mönster framöver. Vi har så otroligt mycket att upptäcka och lära oss om naturen och livet här på jorden.
Fakta.Upptäck okända arter
● Antalet arter på jorden är omöjligt att fastslå. Beräkningar spänner från 3 miljoner till långt över 100 miljoner. En siffra som tagits fram av IPBES är 8 miljoner, men det är sannolikt i underkant.
● Cirka 2,2 miljoner arter har hittills beskrivits. Många visar sig dock vara dubbletter, så den riktiga siffran bedöms ligga omkring 1,6 miljoner. Minst 80 procent är alltså okända för vetenskapen.
● Varje år upptäcks cirka 18 000 djur, växter och svampar som är nya för vetenskapen.
● För att bekräfta att det är en tidigare okänd art krävs ofta omfattande och tidskrävande sökningar i fysiska arkiv och databaser över hela världen. Projekt pågår att digitalisera gamla arkiv med handskrivna etiketter, samt att ta fram databaser med dna-sekvenser, för snabbare bedömning.
● För den som vill hjälpa till att söka efter okända arter – eller bara vill lära sig känna igen fler – finns många fria appar som drivs av forskarnätverk, exempelvis iNaturalist eller Flora Incognita.
Källa: Our World in Data, Alexandre Antonelli, IPBES
Läs mer:
FN:s miljömöte slutade i kollaps – men gav ändå resultat
Ny rapport: Vilda ryggradsdjur har minskat med 73 procent
Apor behandlar sår med insekter och blad
