Regeringen vill skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring, vilket har skapat en het debatt. Enligt de nya reglerna måste arbetskraftsinvandrare tjäna minst 35 600 kronor i månaden, vilket är mer än vad många anställda får i svenska kollektivavtal. Svenskt Näringsliv har i en rapport kritiserat regeringens regler och sett dessa som ett hinder för företag som behöver internationell kompetens.
– Regeringen vill att utländsk arbetskraft ska ha högre lön än halva den arbetande befolkningen. Det skadar svenska företag, säger Amelie Berg, expert på kompetensförsörjning från Svenskt Näringsliv
Jonny Cato, riksdagsman för Centerpartiet menar att det höga lönegolvet och byråkratin slår hårt mot den fria företagsamheten, samt borde vara främmande för en borgerlig regering att införa.
– Det här är på riktigt ett dråpslag mot många små och större företag som jag pratar med. Att en borgerlig regering försvårar för näringslivet är anmärkningsvärt, säger Jonny Cato.
– Den här brist-listan som regeringskansliet och Migrationsverket ska skapa över vilka yrken som kan få undantag från reglerna kommer aldrig att stämma överens med behovet, fortsätter Jonny Cato.
Migrationsminister Johan Forssell har svarat på kritikerna med en skriftlig kommentar till DN. Han menar att det inte är hållbart med generösa regler för lågkvalificerad arbetskraftsinvandring.
– Vi är i en situation där hundratusentals människor i Sverige står utanför arbetsmarknaden. Fler som redan befinner sig i Sverige behöver ta de jobben som finns. Jag vill se ett skifte från lågkvalificerad arbetskraftsinvandring till att locka internationell spetskompetens, säger Johan Forssell.
Enligt Svenskt Näringsliv hotar inte utländsk arbetskraft svenska jobb, utan utgör snarare ett komplement till den inhemska arbetskraften.
– Flera studier visar att arbetskraftsinvandrare inte tränger undan arbetslösa. Minst hälften som kommer att nekas tillstånd att arbeta i svenska företag är också högskoleutbildade. Det kan vi se på de ansökningar som gjordes 2023, säger Amelie Berg.
Jonny Cato menar att det inte är lönen som avgör vad som är ett bristyrke.
– Johan Forsell lever i en parallell verklighet. Det är inte lönenivån som avgör vad som är ett bristyrke. Inget företag väljer att gå igenom den långa, komplicerade och ovissa processen att anställa arbetskraftsinvandrare om man verkligen inte uttömt möjligheter att anställa i Sverige.
– Det är jättebra om arbetslösa kan ta jobben, men då borde regeringen börja med att utbilda de arbetslösa i de kompetenser som företagen har behov av, fortsätter Jonny Cato.
Fakta.Rapporten och lönegolvet
Första november 2023 höjdes försörjningskravet för den som söker arbetstillstånd. För en ansökan som kommit in är det den medianlön som gällde vid tidpunkten för ansökan som utgör grund för beräkning.
Regeringens och stödpartiet SD:s mål med att införa reglerna var bland annat att minska lågkvalificerad arbetskraftsinvandring, bekämpa fusk, främja högkvalificerad arbetskraft samt skydda svensk arbetsmarknad.
När reglerna infördes så protesterade både Svenskt Näringsliv och facket mot att regeringen blandade sig i lönesättningen.
Svenskt näringslivs rapport heter: ”Ett hopkok av dåliga åtgärder – nya regler för arbetskraftsinvandring ger problem för företagen, arbetsmarknaden och svenskt välstånd”.
Bristyrken, yrkesutbildade som saknas på arbetsmarknaden: Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, ingenjörer, it-specialister, elektriker, kockar och snickare.
Källor: DN, Migrationsverket, Svenskt Näringsliv, SCB, Regeringen, SD, Arbetsförmedlingen
Fakta.Reglerna
I november 2023 höjdes kravet på hur hög lön en arbetskraftsinvandrare måste ha för att få arbeta och stanna i Sverige. Den höjdes från 13 000 kronor i månaden, till 80 procent av medianlönen, vilket då motsvarade ungefär 27 400 kronor.
Sedan dess har Tidöpartierna kommit överens om att skärpa kravet till 100 procent av medianlönen, vilket i dag motsvarar ungefär 35 600 kronor i månaden.
Läs mer:
Svenskt Näringsliv: Orimligt att arbetskraftsinvandrare tjänar mer än hälften av svenskarna
