På tisdagen anordnade ett gäng Malmökomiker en ståuppkväll fylld av förolämpningar mot offentliganställda tjänstemän, rapporterar Kulturnytt SR. Syftet var att passa på innan den nya lagen, som från och med onsdagen den 2 juli gör det straffbart att förolämpa bland annat poliser, lärare och vårdpersonal, träder i kraft.
– Eftersom det nu blir lättare att göra sig skyldig till brott, fick de som ville vara riktigt elaka passa på i går, säger yttrandefrihetsexperten Nils Funcke.
Den nya lagen innebär att det nu är straffbart att förolämpa en offentlig tjänsteman i tjänsteutövning på ett sätt som syftar till att kränka tjänstemannens självkänsla eller värdighet. Straffet kan bli böter eller fängelse i upp till sex månader.
Nils Funcke menar att lagen sänker tröskeln för vad som kan räknas som förolämpning. Det riskerar, enligt honom, att inskränka yttrandefriheten och kan påverka konstformer där förolämpningar är en inneboende del av uttrycket, inte minst satir.
– Jag tycker att de nya kraven för vad som ska räknas som brott är för vaga och lågt satta. Självklart ska det vara brottsligt att hota eller trakassera en tjänsteman, men självkänsla och värdighet är svåra begrepp för en domstol att bedöma, säger han.
Maria Rasmussen, lektor i straffrätt vid Uppsala universitet, poängterar att den nya bestämmelsen inte innebär någon ytterligare inskränkning av yttrandefriheten, utan att det rör sig om en särreglering av den allmänna förolämpningsbestämmelse som redan finns.
Hennes tolkning är att syftet med bestämmelsen är att minska offentliganställdas utsatthet för förolämpningar.
– Man kan alltså säga att det från politiskt håll finns en förhoppning om att folk ska bli mer försiktiga med vad de säger, menar hon.
Hon är inte heller oroad över att lagen ska påverka konstnärliga uttryck, eftersom förolämpningen måste vara riktad mot en utpekad individ och exempelvis utgöra hämnd för ett beslut som personen fattat i sin tjänst. Det är fortsatt tillåtet att förolämpa tjänstemän som grupp. Och, fortsätter hon, domstolar måste ta hänsyn till yttrandefrihet när bestämmelsen tillämpas.
– I kulturella sammanhang är intresset av yttrandefrihet särskilt starkt.
Nils Funke menar att grundinställningen måste vara att en tjänsteman som fattar beslut får acceptera att utstå långtgående kritik, och bli föremål för satir. Som exempel tar han buskisar, som inte sällan häcklar kommunpolitiker.
– Förolämpningar kan ju vara jävligt kul och måste rymmas inom en generös yttrandefrihet. Det kan visserligen upplevas som obehagligt för en tjänsteman, men det är något de får tåla, säger han.
Han tror att det fortsatt är möjligt att det kommer att anses acceptabelt och försvarligt att driva med en tjänsteman, men påminner om att lagar kan tillämpas olika beroende på samhällssituationen:
– Om vi skulle hamna i en orossituation eller krigsfara finns risken att bestämmelsen tillämpas hårdare, även på sådant som annars skulle ha passerat, säger han.
Både Nils Funcke och Maria Rasmussen menar att det återstår att se hur lagen kommer att tolkas i praktiken och hur många åtal som faktiskt kommer att väckas.
– DN:s vassaste pennor kan också behöva passa sig, säger Nils Funcke.