Det var fullt på dansgolvet. Bland alla sverigedemokrater trängdes också Sannfinländarnas ledare Riikka Purra, brett leende och viftandes med en SD-flagga. Stämningen var hög på SD:s valvaka: riksdagsvalet 2022 hade blivit ännu en framgång.
Några månader senare på Narinkentorget i Helsingfors: Jimmie Åkesson håller tal för att ge Riikka Purra draghjälp i det finländska valet. ”Bygg relationer och förtroende till andra partier”, är hans råd till den finska kollegan som är med på scenen. Kort därefter tillträder Purra som finansminister.
De här två händelserna har gjort avtryck i medierna, men relationen mellan Sannfinländarna och SD handlar om mycket mer än valvakor och flaggviftande. Under ytan pågår ett intensivt utbyte av idéer och erfarenheter på många olika nivåer.
Målsättningen: att gemensamt göra de två nordiska nationalistpartierna bättre rustade att bära regeringsmakten.
En tilldragelse som inte har fått rubriker var det som skedde i Reykjavík vid lunchtid den 28 oktober i år. Ändå var det ett betydelsefullt symboliskt steg i den nationalkonservativa högerns arbete för ökat inflytande i Norden.
Länge var Sverigedemokraterna paria, inte bara i Sveriges riksdag, utan också i Nordiska rådet, ett samarbetsorgan för de nordiska länderna. Sannfinländarnas tidigare ledare Timo Soini var orolig för att SD:s rasistiska ursprung skulle solka ner hans parti och sade därför nej till alla officiella kontakter.
Men när Sannfinländarna från 2017 radikaliserades under en ny ledning öppnade de den nordiska dörren för SD.
Den där kvällen i Reykjavík i höstas fullbordades resan in i värmen. Sverigedemokraten Angelika Bengtsson valdes till ordförande för Nordisk frihet, de nationalistiska partiernas grupp i rådet.
– De har kunnat se i rådet att vi är seriösa när vi tar på oss politiska uppdrag och då har de börjat lita på oss, säger Angelika Bengtsson som är riksdagsledamot för SD.
Nordiska rådet har liten reell makt men i en nyutkommen forskarantologi beskrivs rådet ändå som en viktig arena för de nationalkonservativa partierna. Där har de fått legitimitet och resurser och kunnat bygga nätverk och utbyta idéer med likasinnade i grannländerna.
– Det är tydligt att nu går den starkaste nordiska axeln mellan Sverigedemokraterna och Sannfinländarna, säger statsvetaren Ann-Cathrine Jungar vid Södertörns högskola, specialiserad på högerradikala partier.
En blick på namnen i Finlands regering visar tyngden i de kontakter som SD knutit i Nordiska rådet. Fyra sannfinländska ministrar, som alla talar bra svenska, har en bakgrund i rådet, inklusive partiledaren Riikka Purra.
– De inspirerades av vårt Tidöavtal och var väldigt intresserade när vi fick ihop det efter valet 2022, berättar Angelika Bengtsson.
Intresset för Tidöavtalet från finländskt håll bekräftas av Juho Eerola, riksdagsledamot för Sannfinländarna och mångårig delegat till Nordiska rådet. Avtalet var åter uppe till diskussion igen i höstas under rådets möte i Reykjavik, enligt Eerola.
Samtalen har gett konkret avtryck, enligt statsvetaren Ann-Cathrine Jungar.
– Den finländska regeringens migrationsprogram är ju mer eller mindre ”copy paste” på Tidöavtalet, säger hon.
En annan arena där Sannfinländarna och SD hela tiden fördjupar sin relation är Europaparlamentet. När DN når Mattias Karlsson är han i Bryssel i egenskap av SD:s internationella sekreterare.
Syftet med besöket är att utveckla samarbetet med Sannfinländarna, som Mattias Karlsson beskriver med stor entusiasm.
– Det är vår viktigaste internationella relation.
Tillsammans vill partierna driva på för att EU ska finansiera fysiska gränsbarriärer som ska stoppa migranter.
Mattias Karlsson bedömer att SD:s intresse för det finska systerpartiet kommer att intensifieras fram till valet. Jimmie Åkesson har varit tydlig: blir det en seger för högersidan 2026 ska SD ha ministerposter.
– Huvudfokus för oss blir att dra lärdomar av Sannfinländarnas erfarenheter i regeringsställning. Vi har diskuterat att vi behöver sätta ihop en delegation som reser till Finland för att lära oss mer, säger Mattias Karlsson.
Han exemplifierar med ett par frågor som SD söker svar på i Finland: Hur ska riksdagsgruppen arbeta när man sitter i regeringen? Och hur bygger man upp kompetens på tjänstemannasidan?
Det sistnämnda betonas särskilt av Mikael Lith, nära medarbetare till Riikka Purra och en av de som sköter Sannfinländarnas kontakter med SD.
– Det viktigaste är att rekrytera rätt medarbetare så att alla ministrar har bra staber.
Riikka Purra har en kärv uppgift som finansminister att sanera Finlands skuldtyngda statsbudget. SD:s förmåga att ta ansvar för sådana impopulära beslut är ännu oprövad.
Mikael Lith påpekar att Sveriges ekonomi är i bättre skick, vilket kan göra steget in i regeringen mindre smärtsamt. Mattias Karlsson anser ändå att partiet bör ta intryck av Riikka Purras ansträngningar.
– Vi måste också klara av att styra i svåra tider och ju mer vi kan förbereda oss, desto bättre, säger han.
Samma uppfattning har SD:s EU-parlamentariker Charlie Weimers, som delar korridor och partigrupp i Bryssel med Sannfinländarna.
– Det är förstås jätteintressant för oss att förstå hur ett nationalistiskt parti kan hantera en ekonomiskt svår situation, säger Charlie Weimers som vid flera tillfällen varit i Finland på inbjudan från det finska systerpartiet.
Enligt honom har SD tagit stort intryck av att väljarna övergav Dansk Folkeparti efter att partiet sagt nej till möjligheten att bli en del av Danmarks regering. Sedan dess är den nordiska förebilden Sannfinländarna, som axlade ministerposter redan för nio år sedan.
Charlie Weimers beskriver en intensiv relation med Sannfinländarna i Bryssel, i förhandlingsrum och över trevliga middagar. Samma dag som DN kontaktar Weimers håller sannfinländaren Sebastian Tynkkynen en föreläsning för tillresta SD-ungdomar. Att skola ungdomspolitiker är ett av partiernas samarbetsområden.
Utöver migration är landsbygdspolitik ett område som SD diskuterar flitigt med Sannfinländarna. Bägge partierna har nått stora valframgångar utanför storstäderna vilket gör jordbruk och skogsbruk till prioriterade frågor. Liksom billigt bränsle till bilen, påpekar Mattias Karlsson.
Källor inom Sannfinländarna framhåller ytterligare en faktor som fört partierna närmare varandra.
– Kriget i Ukraina har gjort att vår relation har djupnat. Med tanke på Nordens geopolitiska läge är det naturligt. För oss är det avgörande att alla våra partner delar vår kritiska syn på Ryssland, säger en sannfinländsk källa nära partitoppen.
Läs mer: SD kräver regeringsplats – annars röstar de bort Kristersson
Fakta.Likheter i migrationspolitiken
Reformer som finns med i både Tidöavtalet och det finländska regeringsprogrammet:
● Begränsade möjligheter till anhöriginvandring.
● Krav på asylsökande att styrka sin identitet skärps.
● Uppehållstillstånd ska ges tillfälligt, inte permanent.
● Frivillig återvandring ska öka genom höjda bidrag och information.
● Snarlik kravlista på skärpt medborgarskap.
● Ökat informationsutbyte mellan myndigheter för att hitta personer som saknar uppehållstillstånd.
● Inskränkningar av asylsökandes förmåner.
Fakta.Sannfinländarna
■ 1995 bildades partiet, som en efterföljare till Finlands landsbygdsparti, ett agrart populistparti som gått i konkurs. Sannfinländarna har alltså inte samma koppling historiskt som SD till öppet rasistiska organisationer.
■ Finsk nationalism, kritik mot EU och krav på en stram migrationspolitik hör till kärnan i partiets ideologi. Sannfinnländarna anser också att svenska inte längre ska vara ett obligatoriskt ämne i skolan.
■ 2003 erövrade Sannfinländarna tre mandat (av 200) i riksdagsvalet. Det verkliga genombrottet kom 2011 då man blev tredje största parti med 39 mandat.
■ 2015 kom Sannfinländarna för första gången med i regeringen, tillsammans med Centern och Samlingspartiet (motsvarande Moderaterna).
■ Partiledaren Timo Soini blev då utrikesminister. Den mycket populäre Soini hade en starkt konservativ syn i frågor som abort, samkönade äktenskap och kvinnliga präster.
■ 2017 splittrades Sannfinländarna när den mer radikale Jussi Halla-aho, dömd för hets mot folkgrupp, valdes till partiledare. Soini och de övriga sannfinländska ministrarna bröt sig ur för att rädda regeringssamarbetet. De bildade partiet Blå framtid som dock gjorde fiasko i nästa riksdagsval.
■ 2021 valdes Riikka Purra till partiledare, den första kvinnan på posten. Riksdagsvalet 2023 blev en framgång och sedan dess är hon finansminister i en koalition som leds av Samlingspartiets Petteri Orpo.
■ På finska är partinamnet Perussoumalaiset (PS).
