Att barn som omhändertas av samhället har sämre psykisk hälsa än andra barn är inte överraskande i sig. Själva grunden för placeringen är ofta en utsatt situation, där psykiatriska besvär finns med i bilden. Men i en ny kartläggning från Socialstyrelsen görs flera upptäckter som går långt utanför det förväntade.
De placerade barnen mår till exempel sämre i dag än för tio år sedan, och ohälsan har ökat brantare för dem än för andra grupper.
– Det här är en ytterst utsatt grupp, som ligger i ett glapp mellan kommunernas ansvar att omhänderta och placera, och regionernas ansvar att vårda och behandla. De borde få samhällets allra högsta fokus, men det får de inte, säger generaldirektör Björn Eriksson.
Ett särskilt oroande fynd i rapporten rör medicinering. Placerade barn får tung psykofarmaka i betydligt högre grad än sina jämnåriga och preparaten skrivs ut på oklara grunder. Den höga förskrivningen av antipsykotiska läkemedel motsvaras till exempel inte, vad Socialstyrelsen kan se, av registrerad psykossjukdom eller bipolaritet. Det ges ”Off label”, som det heter, vilket betyder att det skrivs ut ”på icke godkänd indikation, med avvikande dos eller med avvikande administrationssätt.”
– Det är inte enligt indikationerna, och är särskilt allvarligt när det gäller barn och unga. Det här är väldigt kraftfulla preparat som kan påverka utvecklingen av hjärnan och som har starka biverkningar i form av till exempel övervikt, säger Björn Eriksson.
Socialstyrelsen har inte hunnit utforska varför barnen får de eventuellt felaktiga medicinerna, men en tidigare granskning av dem som omfattas av LSS – Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade – visar att antipsykotiska medel gavs mot ångest, sömnproblem och utåtagerande beteendeproblematik.
– Det finns absolut anledning att tro att samma förhållanden gäller här, säger Anne-Katrin Kantzer, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen.
Det låter ju, lite hårddraget, som ”Gökboet”. Tror ni att vården medicinerar för individens skull, eller görs det kanske för att organisationen ska få arbetsro?
– Jag tror inte man ska dra det så långt, men det vore verkligen intressant att se om en lika hög förskrivning av antipsykotiska läkemedel skulle kvarstå om andra insatser ökade. Ökad trygghet i vårdmiljön, högre andel personal med rätt kompetens och riktade insatser från psykiatrin till exempel, säger Anne-Katrin Kantzer.
Värst är läget för flickor och unga kvinnor. Bland placerade på SiS har 25 procent bland 13–17 åriga flickor minst tre registrerade uttag av antipsykotiska läkemedel. Jämfört med jämnåriga som inte var placerade under 2022 är det motsvarande 50 gånger så vanligt.
En annan oroande upptäckt som Socialstyrelsen gjort är att de barn som placerats i samhällets vård multimedicinerar oftare än andra barn. Det kan bero på täta flyttar och bristande kontinuitet i vården, men myndigheten tror också att det råder brist på uppföljning och kontroll. Nu vill generaldirektören ha läkemedelsgenomgångar för omhändertagna barn, liknande dem som redan i dag finns för äldre.
– Det borde verkligen alltid göras, för det här är barn. De är utsatta, sårbara och placerade. Och ju fler vårdinrättningar som träffar barnet under året, desto mer psykofarmaka från olika läkemedelsgrupper skrivs ut till dem. Det vilar ett tungt ansvar på både kommunerna och regionerna att växla upp gentemot de här barnen, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.
