Ny rapport om ökad risk för skogsbränder – felsatsningar kan skapa dödliga fällor

Det kan låta som en paradox. Den totala ytan som drabbas av bränder i skog och mark har minskat både globalt och i Europa, tack vare förbättrade möjligheter att upptäcka och bekämpa bränderna. Trots det utgör bränder ett allt större hot mot oss människor, vår infrastruktur och mot känsliga ekosystem.

Det beror på att bränderna har ändrat karaktär och att risken för intensiva, explosionsartade megabränder har ökat, förklarar Thomas Elmqvist. Han är professor i naturresurshushållning vid Stockholms universitet och ansvarig för miljöfrågor inom de europeiska vetenskapsakademiernas vetenskapliga råd EASAC, som nyligen släppt rapporten ”Changing Wildfires – Policy Options for a Fire-literate and Fire-adapted Europe”.

– En viktig slutsats är att vi måste tänka i nya banor för att skydda oss, hittills har nästan allt fokus legat på att stärka förmågan att släcka bränder.

– Men om man tittar på prognoserna framöver ser vi att vi knappast har möjlighet att kontrollera den typ av explosionsartade bränder som kan uppstå, hur starkt rustade vi än är, säger Thomas Elmqvist.

I Europa går förändringen snabbast i Medelhavsområdet. Men även på Sveriges breddgrader är utvecklingen tydlig. Som exempel pekar Thomas Elmqvist på de omfattande bränder som nu för tredje året i rad sveper fram över stora delar av Kanada. I skrivande stund pågår där cirka 200 bränder, varav hälften bedöms vara helt utom kontroll trots enorma insatser. Mer än 30 000 människor evakueras från sina hem, byar och mindre städer brinner ned.

– Det är inte uteslutet att det vi ser i Kanada kan komma att inträffa även i Sverige. Vi har ganska likartade förutsättningar. Man kan också tänka på vad som hände i Västmanland sommaren 2014. Då var det väldigt nära att större samhällen förstördes av de enorma bränderna, säger Thomas Elmqvist.

– Därför är det så viktigt att satsa mer på förebyggande åtgärder, så att framtida bränder inte får så allvarliga konsekvenser som de annars kan få.

I rapporten pekar forskarna ut två avgörande orsaker till den ökade risken för stora bränder. Den ena är klimatförändringarna, som ger fler tillfällen med långa torrperioder. Den andra är de omfattande förändringar av naturen som skett i spåren av storskaligt skogsbruk och urbanisering.

– Att klimatförändringarna spelar en stor roll kan nog de flesta förstå, och där handlar det om att genomföra de beslut som redan är fattade och minska utsläppen av växthusgaser från alla källor, punkt slut, säger Thomas Elmqvist.

– Men även utan klimatförändringarna skulle brandrisken vara större, på grund av hur vi har förändrat landsbygden.

Han pekar bland annat på att stora ytor har torrlagts med utdikning och hur varierade miljöer med en mångfald av olika växter har ersatts med monokulturer, där stora arealer täcks av en och samma art i samma ålder.

– Ett typfall är vårt svenska skogsbruk. Stora planteringar med jämnåriga och lika höga barrträd utan lövträd och med många utdikade våtmarker. Då ökar risken kraftigt för intensiva kronbränder, där elden kan hoppa mellan trädtopparna och sprida sig snabbt över stora områden.

I vissa fall kan sådana skogsbränder växa i styrka så att de skapar egna vädersystem med lokala stormvindar, som sprider elden ytterligare.

– Risken för kronbrand i Sverige är till viss del en effekt av mänsklig planering och plantering eftersom rena barrskogar är en förutsättning för detta fenomen. Det är ett helt nytt brandbeteende, som kan kasta elden flera kilometer, säger Thomas Elmqvist.

Rapporten tar också upp det som kallas för brandfällor. De uppstår som ett resultat av lyckad bekämpning av mindre bränder. Med tiden samlas då mer och mer brännbart material i naturen, som till slut kan ge upphov till en jättebrand som inte går att kontrollera.

– Det är en viktig sak som vi vill lyfta fram, att alla bränder inte är av ondo. Tvärtom är lågintensiva bränder ett normalt inslag i många ekosystem. Flera växtarter är beroende av eld för att kunna etablera sig, till exempel vår svenska brandnäva. De växterna kan i sin tur vara nödvändiga för olika insektsarter, och så vidare.

En av de åtgärder som forskarna föreslår för att minska risken för storbränder är därför att i större omfattning anlägga mindre, kontrollerade bränder under säkra förhållanden. Det kan minska mängden bränsle och gynna arter som är anpassade till återkommande bränder.

Men de viktigaste åtgärderna handlar om att på olika sätt återskapa mer varierade miljöer i både skog och mark, förklarar Thomas Elmqvist. Det går ofta hand i hand med flera andra klimat- och miljömål som redan finns, inte minst i EU:s nya lag om naturrestaurering. Ett större inslag av blandskog kan exempelvis gynna hotade, skogslevande arter och ge stormsäkrare skogar – samtidigt som risken för storbränder minskar.

– Och målet att återväta våtmarker för att binda kol och skapa livsmiljöer för biologisk mångfald ger även naturliga brandgator i landskapet och skydd åt både växter och djur vid en brand.

Gränsen mellan natur och urbana miljöer pekas ut som en särskilt viktig plats i rapporten. Det beror dels på risken att elden kan sprida sig till bostäder och bebyggelse, dels på att många bränder orsakas av mänskliga misstag – en risk som ökar ju fler som rör sig i ett område. Därför är det extra viktigt att sätta in förebyggande åtgärder på dessa platser, skriver forskarna.

– En stor fara är miljöer som ingen längre bryr sig om eller förvaltar, som förbuskas och blir alltmer lättantändliga. Det kan vara övergivna jordbruksmarker eller områden kring städer. Men det som krävs för att minska brandrisken sammanfaller ju ofta med natur vi uppskattar för rekreation, till exempel öppna skogar med hög biologisk mångfald, säger Thomas Elmqvist.

– Så det krävs egentligen inga stora förändringar eller nya policybeslut, utan man kan öka medvetenheten och arbeta med de redskap vi redan har.

Det låter enkelt och självklart när du beskriver det. Finns det ingen hake?

– Ja, det kanske låter lätt, men det är ett långsiktigt arbete som kan ta flera decennier. Därför menar vi att det är viktigt att peka på att det finns så många synergier med andra mål som samhället har satt upp, så att det blir lättare för beslutsfattare att förstå poängen, säger Thomas Elmqvist.

Läs mer:

Varningen: ”Särskilt svår” situation med skogsbränder i sommar

Sällsynta arterna får ny chans efter branden

Så skapar bränderna egna åskoväder och tornador

Skogsbranden tvingar hela byar på flykt undan lågorna

Försäkringsbranschen: Förbered Sverige bättre för extremväder