En del av ungdomarna som placeras på landets Sis-boenden är pojkar dömda för brott. Men när den statliga institutionen ”avskiljer barn” – med tvång placerar barn i isolering – är det inte de som låses in. Unga flickor, som ofta lider av självskadebeteenden och missbruk, dominerar statistiken över antalet avskiljningar och andra fysiska ingripanden inom Sis.
– Det vi ser här är att dessa befogenheter knappt används alls mot de äldre pojkar som begått allvarliga brott. Det är de allra yngsta flickorna som är mest utsatta, och 2024 var deras situation värre än någonsin, säger Elin Wernquist, generalsekreterare på Barnrättsbyrån.
I fjol registrerade myndigheten totalt 1 705 fall av så kallade avskiljningar, visar en genomgång av Barnrättsbyrån. Det är en ökning med 50 procent, jämfört med 2021.
– Att en ungdom behöver en placering inom Sis är just för att vi har befogenheter att avbryta självskadebeteenden, att ungdomar avviker och att vi kan hantera ungdomar med ett stort våldskapital. Avskiljningar använder vi bara när det inte finns något annat alternativ, säger Birgitta Dahlberg, ungdomsvårdsdirektör på Sis.
Både Justitieombudsmannen och Inspektionen för vård och omsorg har tidigare kritiserat Sis för att använda våld som saknar lagligt stöd.
Birgitta Dahlberg uppger att myndigheten arbetar intensivt för att ”möta vårdbehovet” hos just flickorna.
– Ofta är dessa ingripanden kopplade till allvarligt självskadebeteende. Då måste vi ibland fatta beslut om avskiljning för att avbryta en livsfarlig handling.
Två Sis-boenden sticker ut i statistiken över isoleringar: Ungdomshemmet Hässleholm och Brättegården utanför Vänersborg. Där registrerades 252 respektive 362 så kallade avskiljningar under 2024.
– Det är tydligt att Sis uppdrag att förbygga våld mot barn har misslyckats. Under förra året fick en flicka sin arm bruten av en personal, och en annan flicka dog efter flera suicidförsök. Frågan är hur länge detta misslyckande får pågå? säger Elin Wernqvist.
I slutet av april avslöjade DN att elva chefer på statliga SIS-boendet Rebeckahemmet har fått lämna sitt arbete efter att ha påpekat brister och säkerhetsluckor på institutionen. Rebeckahemmets högsta chef, David Söderman, tillbakavisade anklagelserna och hävdade att det handlade om de före detta chefernas ledarskap.
I Barnrättsbyråns rapport framkommer flera säkerhetsrelaterade frågor. Totalt registrerades 127 suicidförsök inom myndigheten – 54 av dem inträffade på just Rebeckahemmet.
David Söderman betonar att institutionen tar emot ungdomar ”som ingen annan kan hantera”, och att suicidförsöken ofta är frekventa i början av en placering.
– Vi har tillsyn, och vi kan sätta in ständig tillsyn, men det är ofta väldigt destruktivt och integritetskränkande. Det är snarare när man backar som det finns en behandlande effekt. säger han.
Är Sis rätt plats för barn och unga som gör upprepade suicidförsök?
– Vi åker in till psykiatrin om vi bedömer att vi inte kan hantera situationen. Ofta bedöms ungdomen inte vara akut suicidal när den kommer dit, och vi får åka tillbaka. Varken vi, eller psykiatrin, är resurssatta för att hantera den här situationen. Ungdomarna hamnar mellan stolarna här. Men vi jobbar hårt med det och vi har inte haft några fullbordade självmord på senare år.
