Ett av de viktigaste målen i den räddningsplan för naturen som alla länder har enats om går ut på att minst 30 procent av alla skadade ekosystem ska ha börjat återställas på ett effektivt sätt senast 2030.
Sammanlagt har världens länder lovat att återställa ungefär en miljard hektar på land och till havs. Utöver detta finns ett långsiktigt mål till 2050. Då ska ytan av friska ekosystem vara väsentligt större.
Enligt en ny FN-rapport, som presenteras under miljötoppmötet COP17 i Armenien, har arbetet tagit fart. Just nu pågår åtgärder för att återställa sammanlagt mer än 250 miljoner hektar i ungefär 150 länder.
Rapporten visar att insatserna hittills har skapat drygt en miljon jobb – och att många naturområden har en god förmåga att återhämta sig när de får chansen.
Återställda livsmiljöer krävs för att hejda artdöden. Rapportförfattarna pekar även på att det är en nödvändighet för att säkra livsmedelsproduktionen. Dessutom är det avgörande om det ska vara möjligt att hålla den globala uppvärmningen under två grader.
Men insatserna är ojämnt fördelade. Mer än 90 procent av alla restaureringsinsatser sker på land. I vattendrag och havsmiljöer är situationen sämre. Endast 4 procent av de pågående insatserna sker i jordens sötvattensmiljöer och 2 procent riktas mot skadade livsmiljöer längs kuster och till havs.
För att nå målet till 2030 måste takten trefaldigas, skriver rapportförfattarna.
De betonar samtidigt att 2030 inte är slutstationen. För att bevara friska och fungerande ekosystem måste de bakomliggande drivkrafterna som bryter ned naturen försvinna. Det handlar om att ställa om från miljöskadliga till hållbara produktionsmetoder, vilket i sin tur kräver en omställning av världens finansiella flöden.
– Vi kan inte förvänta oss att det går att laga naturen med ena handen samtidigt som vi förstör den med den andra, säger Astrid Schomaker, chef för sekretariatet vid FN:s konvention för biologisk mångfald.
Fakta.Sverige får underkänt i nationell rapport
● EU har mål för naturrestaurering som går i linje med det globala ramverket för biologisk mångfald.
● Sverige lämnade in sin plan för naturrestaurering till EU-kommissionen i september.
● Enligt en kommande rapport från miljöorganisationerna WWF, Naturskyddsföreningen, Skydda skogen och Birdlife är planen bristfällig och avviker kraftigt från det underlag som regeringens expertmyndigheter tagit fram.
● Bland annat definieras inte så kallade referensarealer för friska livsmiljöer utifrån en vetenskaplig grund. Dessutom avsätts bara en tredjedel av det belopp för restaureringsåtgärder som myndigheterna beräknat.
Läs mer:
Framsteg under FN:s miljötoppmöte – vid sidan av de kärva förhandlingarna
Jörn Spolander: Här är frågorna det bråkas om på FN:s miljötoppmöte
Ordbråk och geopolitiska markeringar bromsar FN:s miljötoppmöte
Jörn Spolander: Spelar det någon roll om vi utrotar andra arter?