DN har tagit del av ett brev som Klimatpolitiska rådet på måndagen skickade till regeringen. Som mottagare står såväl klimatminister Romina Pourmokhtari som landsbygdsminister Peter Kullgren.
”Vi välkomnar att regeringen presenterat en uppdaterad plan, Livsmedelsstrategin 2.0, för att stärka den svenska livsmedelsproduktionen”, skriver rådet och fortsätter:
”Samtidigt konstaterar vi i Klimatpolitiska rådet att en avgörande komponent saknas i strategin: hur denna ökade produktion ska ske i linje med Sveriges klimatmål.”
Henrik Smith är ledamot av Klimatpolitiska rådet och professor vid Lunds universitet, där han bland annat forskar om biologisk mångfald i jordbrukslandskap.
– Tanken med en livsmedelsstrategi är att den ska vara styrande för hur man utvecklar politiken kring jordbruket. Att då ignorera klimatfrågan, det är förstås inte bra, säger han.
Vid sidan av att övergripande utreda hur regeringens politik förhåller sig till klimatmålen, väljer Klimatpolitiska rådet ibland att ha ett särskilt tema för sin rapport. I årets upplaga var fokus just på jordbrukets klimatpåverkan.
I rapporten skriver rådet att de också tidigare har ”identifierat jordbruket som ett politikområde där det saknas tillräckliga klimatåtgärder och där ytterligare åtgärder behövs.” Man konstaterar vidare att:
”I Sverige har diskussionen om jordbrukets klimatomställning bara börjat.”
Åsa Persson, rådets ordförande, berättar att man presenterade en rad förslag på konkreta styrmedel.
– Vi har tagit fram scenarier och tittat på hur olika åtgärder kan bidra till att få ner utsläppen. Det handlar bland annat om effektivisering av jordbruket men också om att förändra vad man producerar, inte bara hur.
Men i regeringens ”Livsmedelsstrategi 2.0” – som presenterades dagen efter att Klimatpolitiska rådets rapport släpptes – finns alltså det här perspektivet inte med.
Elin Röös forskar kring hållbar matproduktion och hållbar markanvändning vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Även hon är kritisk.
– Det man helt missar i den här strategin är ju att ta hänsyn till att vi i Sverige har en konsumtion som är ohållbar. Vi har per capita några av de högsta utsläppen i världen. Vi äter en väldigt resurskrävande kost och det duckar regeringen för i den här strategin, säger hon.
– Det här kopplar också till beredskapsfrågan. För en beredskapskost är baserad på råvaror som är resurseffektiva att producera och som man kan lagra. Så, ja. Man missar helt den kostomställning som skulle behöva ske, både för klimatet och för folkhälsan i Sverige.
Och konkret, hur behöver den här omställningen se ut?
– Vad gäller kosten är det framför allt en övergång till mindre animalier och mer växtbaserat.
Samtidigt som ”diskussionen om jordbrukets klimatomställning bara har börjat” i Sverige, accelererar klimatkrisen. Aldrig tidigare under den moderna människans existens har det skett en snabbare ökning i global medeltemperatur. Trots enorma variationer – istider och varmare perioder – så har medeltemperaturen på jorden under de senaste tre miljoner åren hållit sig i ett snävt spann kring 14 grader Celsius. Under de senaste 10 000 åren, den tid som har gett förutsättningar för jordbruket, har avvikelsen från 14 grader aldrig varit större än plus eller minus 0,5 grader.
Den genomsnittliga globala medeltemperaturen under år 2024 var 1,6 grader över förindustriell tid, långt utanför det historiska spannet.
Redan år 2018 konstaterade FN:s klimatpanel IPCC att det krävs ”snabba, genomgripande och aldrig tidigare skådade förändringar inom alla aspekter av samhället” för att vända utvecklingen i tid.
Nu hoppas Åsa Persson på Klimatpolitiska rådet att landsbygdsminister Peter Kullgren – som liksom klimatministern tackade nej till att delta vid rapportlanseringen – ska ta del av rådets underlag.
– Vi hoppas att ministern tar del av analysen och går vidare med en del förslag. Vi hoppas också få möjlighet till ett möte och en dialog kring våra slutsatser.
DN söker landsbygdsminister Peter Kullgren.
Läs mer:
Klimatministern tackar nej till Klimatpolitiska rådet
Regeringens klimatpolitik sågas – igen
