Det är stora skattesänkningar, men vilka tjänar mest på det?
Eftersom skattesänkningarna gäller både löntagare och pensionärer så kan man säga att de allra flesta får sänkt skatt. Regeringen säger att alla som har en inkomst på minst 16 000 kronor i månaden får ta del av skattesänkningen.
Räknat i procent blir sänkningen störst för låg- och medelinkomsttagare, men räknat i kronor är det höginkomsttagarna som får mest. Låginkomsttagare med knappt 16 700 kronor i månaden får sin skatt sänkt med 60 kronor. Den som har en inkomst på 62 500 kronor i månaden får 836 kronor kronor lägre skatt, enligt regeringen.
Även pensionärer omfattas av skattesänkningen; en dryg hundralapp i månaden för den med medianpension, enligt regeringen.
Skatten på sparande sänks också, eller hur?
Ja, sparande på investeringssparkonto (ISK) kommer att bli skattebefriat upp till en behållning på 150 000 kronor nästa år och upp till 300 000 kronor år 2026. Det här gäller även för den som sparar i en kapitalförsäkring.
Varannan sparare har under 74 000 kronor på sitt ISK – skattebefrielsen gäller en summa som är nästan fyra gånger så hög. Det betyder att även om alla sparare omfattas av förslaget, så är det de som sparar mycket, oftast välbärgade personer, som gynnas mest.
Kritik mot förslaget har kommit inte bara från den politiska oppositionen. Tunga remissinstanser som Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket har avstyrkt förslaget. De menar bland annat att det kan leda till skatteplanering; välbärgade familjer kan till exempel öppna ett ISK-sparande för varje familjemedlem. Är det fyra personer i hushållet kan hela 1,2 miljoner kronor i gemensamt sparande bli skattefritt.
De båda myndigheterna varnar dessutom för att åtgärden kan kosta betydligt mer än de 7 miljarder kronor som regeringen anger.
Hur motiverar regeringen skattesänkningarna?
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) sade vid torsdagens presskonferens att Sverige befinner sig i en lågkonjunktur och att det gäller att ”få hjulen att snurra”; att genom skattesänkningarna få hushållen att öka sin konsumtion och på så sätt dra ekonomin ut ur svackan.
När det gäller skattebefrielsen på ISK och kapitalförsäkringar har regeringen redan tidigare sagt att den vill uppmuntra fler hushåll att spara mer i finansiella tillgångar. Tanken är att det ska göra att hushållen bättre klarar av att hantera ekonomiska smällar.
Men de kritiska myndigheterna menar att regeringen inte har kunnat redovisa att just skattebefrielse på ISK upp till 300 000 kronor är det bästa, eller mest kostnadseffektiva, sättet att nå det målet.