![](https://i1.wp.com/static.bonniernews.se/gcs/bilder/dn-mly/0543db95-315f-4e13-a16e-2d06c33f0a4b.jpeg?interpolation=lanczos-none&fit=around%7C1024:576&crop=1024:h;center,top&output-quality=80&w=1200&resize=1200,0&ssl=1)
Vem är Jeanette Edblad?
– Jag har ingen bakgrund som forskare och har inte djupdykt i frågorna på ett sätt som lett till en examen utan jag är internationell statsvetare i botten. Jag har däremot mycket erfarenhet från Regeringskansliet och hur arbetet bedrivs där, och tillsammans med mina erfarna kollegor tycker jag att jag tar mig fram hyfsat bra.
Vad jobbar ni med på life science-kontoret?
– Life science-företagen är oerhört beroende av regleringar, vilket är självklart då det handlar om vår hälsa. Man är beroende av vad som händer på statlig nivå, både i Sverige och på EU-nivå, så bland annat därför är vi en kontaktpunkt. Sedan är patienter beroende av att life science-företagen levererar den bästa medicinska tekniken, de bästa läkemedlen. Ju bättre vi kan samverka mellan aktörerna i sektorn, staten, regionerna, lärosätena, näringslivet och patienterna, desto bättre framsteg för hälsa och konkurrenskraft, enkelt uttryckt.
– Mitt uppdrag, tillsammans med mina medarbetare på kontoret, är att bidra till den här kraftsamlingen och vara kontaktpunkten för både externa och interna frågor.
Fakta.Jeanette Edblad
Yrkestitel: Departementsråd och chef för Regeringskansliets life science-kontor
Utbildning: Internationell statsvetare
Ålder: 53
Familj: Två döttrar
Fritidsintressen: Att musicera, umgås med vänner och sommarstället i Höga kusten.
Det här tycker jag är ett spännande projekt som pågår inom life science just nu: Ett av flera spännande är CCRM Nordic, en nationell satsning för att stötta kommersiell utveckling och tillverkning av avancerade terapiläkemedel.
Hur nära jobbar ni hälso- och sjukvården?
– När till exempel ett läkemedel tas fram så måste det bland annat testas i klinik, dagens patienter vill vara med och få chansen att testa nya potentiella behandlingar när man fått ett katastrofbesked. Då måste vården också ha möjlighet att ha bedriva klinisk forskning, det är jätteviktigt. Och vi jobbar med förslag kring hur vi tillsammans kan förbättra Sveriges prestation här, det är exempel på en fråga som är uppe just nu. Sverige halkar efter jämfört med till exempel Danmark.
Under året kommer ni uppdatera den svenska life science-strategin. Hur och varför behövs det?
– Det finns flera skäl, strategin fungerar bra och är relevant fortfarande när det gäller de prioriterade områdena men målsättningarna behöver ses över. Det har varit en pandemi sedan strategin formulerades och vi har ett osäkert omvärldsläge. Det gör att till exempel resiliens och beredskap blivit viktigare. Vi har också en ny regering.
Vilka är utmaningarna framåt?
– Man brukar ju säga att dagens sjukvård är gårdagens forskning och dagens forskning är morgondagens standardbehandlingar. Så det gäller ju att fortsätta och bygga vidare på det vi är riktigt bra på i Sverige när det gäller forskning och innovation. Vi måste också fortsätta att vara attraktiva för internationella forsknings- och utvecklingsinvesteringar. I nästa steg gäller det också att innovationerna kommer patienter till godo.
Fakta.Reform av EU:s läkemedelslagstiftning
Just nu behandlas den största läkemedelsreformen på 20 år i Sverige. Ett av förslagen som kommit från kommissionen är att förkorta tiden för dataskydd från åtta till sex år. Dataskyddet kallas Regulatory Data Protection, RDP, och skyddar den vetenskapliga och tekniska information som företag lämnat till EU i samband med ansökan om godkännande av ett läkemedel.
Detta kan komma att påverka framtida investeringar inom life science-sektorn, och utan forskning och kliniska studier kan det i slutändan påverka vård och patienter.
Källa: De forskande läkemedelsföretagen, Europeiska kommissionen.
EU-kommissionen har kommit med förslag på en ny dataskyddslag, som gjort att företagen är oroade att investeringarna kommer minska. Oroar det dig?
– Det är bara att svara ja på den frågan, det har stor påverkan på näringslivets intresse att investera, utforska och utveckla projekt i EU och också för patienternas möjligheter att få tillgång till de bästa behandlingarna till ett rimligt pris. I förhandlingarna som pågår i skrivande stund så anser den svenska regeringen att EU bland annat behöver ha ett system som är förutsägbart, effektivt och konkurrenskraftigt jämfört med övriga världen.
Hur ska ”lilla” Sverige behålla en stark konkurrenskraft?
– Det handlar i grunden om att satsa på forskning och innovation och en väl fungerande hälso- och sjukvård. Men också som den nationella strategin lyfter fram tydligt, om samverkan i sektorn, att till exempel jobba tvärsektoriellt, över gränser och discipliner. Här finns många goda krafter som hjälps åt att skapa detta genom olika forum och samtal mellan regioner, näringsliv, forskning, patienter, civilsamhälle och staten.
– Ytterligare ett exempel är initiativ, privata och offentliga kring samverkan mellan små och stora bolag, vi har ganska många små bolag i Sverige som kan lära av de få, riktigt stora bolagen vi har. Konkurrenskraften kanske också kan öka om vi ännu mer nyttjar att vi är så duktiga inom tech-sektorn och ser vad detta kan ge life science.
Vilken är den största upptäckten inom forskningsområdet, tycker du?
– Svår fråga. Men jag tänkte på DNA-molekylen som upptäcktes på 50-talet, kunskapen om den uppbyggnadsstrukturen har haft en sådan betydelse för den molekylärbiologi och genetik som nu är grunden för de nya avancerade terapierna som utvecklas i dag.
Vad tycker du är det roligaste med ditt jobb?
– Det är att få bidra till något som är riktigt viktigt eftersom att det handlar om människors hälsa. Jag är gammal i gården när det gäller Regeringskansliet, men mitt jobb nu ger möjlighet att verka på ett smalare område än tidigare och träffa många experter, som är otroligt kompetenta. Man blir ödmjuk. Att få fundera med dem och försöka bidra till något som faktiskt ytterst handlar om svensk välfärd och om min och mina medmänniskors hälsa, det är en förmån.