Den nionde april var det tänkt att alla som går i trean på gymnasiet skulle genomföra de nationella proven i svenska på en ny digital provplattform.
I åtta år har Skolverket arbetat med uppgiften att utveckla systemet.
Det främsta skälet: Att betygen ska bli mer korrekta och likvärdiga genom att rättas centralt.
Ifjol genomförde Skolverket tiotusentals testballonger ute på skolorna. Och allt såg ut att fungera som det skulle. Tills en dag i början på mars i år då den första indikationen på att något var allvarligt fel kom.
När skolorna några dagar senare skulle öva skarpt genom att låta hundratusentals elever logga in och göra proven samtidigt uppdaterades systemet. Det ledde till en kollaps som innebar att personuppgifter började läcka.
För skolpersonal runt om i landet, som köpt in datorer, wifi och hörlurar, var det bara att plocka fram papper och pennor – och ställa sig vid kopieringsapparaten.
Rektor Liisa Gellerstedt och personalen på Tibble gymnasium i Täby känner både frustration och uppgivenhet.
– Det som är allra mest förvånande är hur ofullständig lösningen har blivit, med tanke på hur lång tid Skolverket har haft på sig, och hur mycket pengar det kostat, säger Liisa Gellerstedt och får medhåll från Sebastian Berg som är lärare i svenska och engelska.
– Ja, det är verkligen mycket pengar och tid som lagts ned på det här, särskilt med tanke på hur dålig produkten blev, säger han.
Enligt skolans it-chef André Lindahl har skolans tekniska personal försökt förbereda sig för de digitala nationella proven i åtminstone fem år. Men det har varit svårt eftersom Skolverket velat fram och tillbaka.
– De har informerat och skjutit upp, informerat och skjutit upp. Så man har väntat på att de ska komma med något tillräckligt specifikt för att kunna jobba med det, säger André Lindahl.
Lärare och en stor del av personalen har varit indragna i förberedelser de senaste tre terminerna, uppskattar Liisa Gellerstedt. Alla förberedelser som framför allt lärarna har ägnat sig åt har tagits från undervisningen, menar hon.
– Det är massor med tid som lagts ned, och kostnader, utan att staten har gått in med en enda krona, säger hon.
Jonas Krantz, som är tf avdelningschef för verksamhetsutvecklingsstöd på Skolverket, beklagar att skolorna behövt lägga så mycket arbete på något som inte fungerat.
– Men de digitala proven ska genomföras i höst då vi hoppas kunna köra igång samma system igen. Så tiden är inte helt bortkastad, säger han.
Att den digitala provplattformen havererade är inte det minsta överraskande och det kommer hända igen. Det säger Johan Magnusson, som är professor i informationssystem på Göteborgs universitet.
– Jag är inte ett dugg förvånad över att det händer. Tyvärr är det inte det sista exemplet vi kommer att få se, säger han.
Johan Magnusson jämför med det havererade journalsystemet Millennium som upphandlades av regionerna Skåne och Västra Götaland, och med den lika kritiserade Skolplattformen som beställdes av Stockholms stad.
– Vi vet vid det här laget vad som kommer att gå fel, säger han.
Själva uppgiften, att låta eleverna använda datorer i stället för papper, är egentligen ganska okomplicerad, menar Johan Magnusson.
– Den borde inte behöva ta mer än några månader och kosta några miljoner kronor att genomföra.
Anledningen till att det går fel, menar han, är att myndigheter som Skolverket saknar grundläggande kompetens och väljer fel teknikstrategi.
– Det börjar med att politikerna har en idé och formulerar vad som behöver göras, till exempel för generaldirektören på Skolverket.
Generaldirektören kliar sig i huvudet och lämnar över ansvaret till en teknikansvarig, som börjar leta efter någon som kan leverera ett nytt enhetligt system, menar han.
– Man kan jämföra med viskleken. En it-chef viskar i örat på en skolchef som inte riktigt förstår uppgiften, men som viskar vidare till någon som heller inte förstår, och så fortsätter det, tills ett nytt dysfunktionellt system kommer ut till skolorna och eleverna åtta år senare.
I stället borde Skolverket ha börjat i en mindre skala, och tagit hjälp av skolorna och de som ska använda systemet, menar Johan Magnusson.
– En kompetent person skulle förstå att det inte finns några enhetliga system som är byggda för den här storskaligheten, och att man i stället skulle ha använt sig av de provplattformar som redan finns ute i skolorna, säger han.
Problem nummer två: De bästa it-företagen sållar bort uppdrag som kommer från inkompetenta beställare, enligt Johan Magnusson.
– De förstår direkt om någon vill beställa något som är omöjligt att genomföra och inte kommer att fungera i slutändan. De inser att de riskerar att förlora sitt goda rykte, sina kunder, och tackar vänligt men bestämt nej.
Skolverket har identifierat det fel som ledde till att den nya provplattformen fick stängas ned i mars.
– Vi har också satt in åtgärder för att säkerställa att det inte händer igen, säger Jonas Krantz.
Det betyder att Skolverket kommer att använda samma leverantör och även samma system när de tar fram de nationella prov som ska användas i höst och som utvalda universitet ska vara med att konstruera och prova ut.
Jonas Krantz har varit i kontakt med Johan Magnusson efter att han riktat kritik mot myndighetens arbete.
– Vi har haft ett möte där han framfört vad han tycker att vi behöver jobba mer med, och hur vi på ett effektivare sätt kan lösa det här uppdraget vi fått, säger Jonas Krantz.
Avtalet med leverantören går ut 2028. Det gör att Skolverket redan har dragit igång en ny upphandling av nästa variant av provplattformen, som alltså ska tas i bruk om tre år.
– Mycket har hänt i it-världen sedan 2017 då det gamla uppdraget lades ut. I den nya upphandlingen tar vi nya tag. Vi håller också en fortsatt dialog med Johan Magnusson och andra, för att få in ett annat perspektiv, säger Jonas Krantz.
Det finns också bra saker som arbetet med den havererade provplattformen fört med sig, menar eleven Saghar Panahi och får medhåll från Liisa Gellerstedt.
Till exempel att alla elever som börjar på Tibble gymnasium kommer att få en ny skoldator med bättre prestanda från och med nästa läsår.
– Visst finns det saker i det här som kommer vara gynnsamt för skolan och eleverna på sikt, säger Liisa Gellerstedt.
