Den 30 oktober 2024 gick fotografen och konstnären Elisabeth Ohlson bort efter en tids sjukdom. Nu i sommar hedras hennes livsgärning genom en omfattande retrospektiv utställning med över 300 bilder på konsthallen Fabriken Bästekille i Kivik, Skåne.
– Jag är stolt och hedrad över att få vara med och skapa den här utställningen. Vi har försökt täcka in teman och projekt genom hela Elisabeths karriär, både före och efter ”Ecce homo” som gjorde henne till ett världsnamn, säger utställningens curator Johan Petterson.
Bland annat visar man ”In hate we trust” och ”Könskrigarna” samt förstås serien ”Ecce homo” som 1998 blev Elisabeth Ohlsons stora genombrott. Utställningen bestod av iscensatta bilder där bibliska motiv och scener ur Jesu liv tolkades med hbtq-personer i huvudrollerna.
”Ecce homo” väckte stor debatt och ledde till demonstrationer över hela Skandinavien. Den orsakade även diplomatiska reaktioner – bland annat ställde påven in ärkebiskop KG Hammars planerade audiens efter att bilderna hade visats i Uppsala domkyrka.
– Vi visar alla tolv bilder med scener ur Jesu liv, det är faktiskt första gången på länge som ”Ecce homo” visas i sin helhet, säger Johan Petterson.
Retrospektiven, som har vernissage den 7 juni, inkluderar även Elisabeth Ohlsons allra sista projekt, som kretsade kring döden. Hon porträtterade i serien ”Döden” människor i livets slutskede och deras anhöriga – och hon valde även själv att ingå i projektet.
– Hon påbörjade det två år innan sin bortgång och avslutade det med ett självporträtt bara tre dagar innan hon gick bort, det är oerhört berörande bilder, säger Johan Petterson.
Genom sitt konstnärskap gav Ohlson ofta en röst åt de marginaliserade, utmanade normer och belyste maktstrukturer – förutom att vara fotograf och konstnär var hon också debattör och aktivist. Hennes verk gjorde en bestående skillnad både i Sverige och internationellt. Utställningen beskrivs som en hyllning till hennes liv, konst och kamp.
– Elisabeth ville bryta mot normer och provocera, få människor att tänka och känna – och de här bilderna gör verkligen det, fortfarande. Trots att hon inte längre är med oss är hennes konstnärskap i allra högra grad ett levande sådant, säger Johan Petterson.
I samband med utställningen ges även två böcker ut om Elisabeth Ohlsons livsgärning och konstnärskap. Dels en med bilder från hela karriären, dels en som handlar om projektet ”Döden”. För formgivningen står Minna Strömberg Wallin, som tidigare var gift med Ohlson.
– Ulrika Knutson och KG Hammar har bidragit med texter, men båda böckerna innerhåller också texter som Elisabeth själv har skrivit, säger hon.
Det var Minna Strömberg Wallin som gjorde det första urvalet till utställningen, från Elisabeth Ohlsons hårddiskar och pärmar valde hon ut över 700 bilder. Tillsammans med Johan Petterson valdes sedan strax över 300 bilder ut – somliga aldrig tidigare visade.
– Jag vill att utställningen ska vara en påminnelse om den långa kampen inom hbtq-rörelsen. Jag önskar att man som besökare ska stanna upp och tänka: ”Vad var det egentligen som var så viktigt?”
KG Hammar, ärkebiskop emeritus, och Ulrika Knutson, journalist och författare, inviger utställningen som alltså öppnar den 7 juni och pågår till och med den 2 november.
Läs mer:
Fotografen Elisabeth Ohlson är död
Elisabeth Ohlson: ”Jag tror att bilden av döden behövs”
Jessica Kempe: Elisabeth Ohlson såg alltid människan