Det sedan länge rådande formatet är att de åtta bästa efter de tre inledande finalomgångarna får göra ytterligare tre kast eller hopp. Vid årets VM – inne såväl som ute – inför det internationella friidrottsförbundet (World Athletics) en successiv eliminering.
● Tolv finalister får göra tre kast eller hopp – därefter elimineras de två som ligger sämst till.
● Tio finalister gör ett fjärde kast/hopp – därefter elimineras de två som ligger sämst till.
● Åtta finalister gör ett femte kast/hopp – därefter elimineras ytterligare två.
● Sex finalister hoppar/kastar sedan i den sjätte och sista omgången.
Grenarna som omfattas är längd, tresteg, kula, diskus, spjut och slägga. Under 2025 gäller det nya finalformatet på inomhus-VM i Kina 21–23 mars (längd, tresteg, kula) och på VM i Tokyo 13–21 september (samtliga nämnda grenar).
World Athletics syfte är att ”förbättra åskådarupplevelsen och öka lockelsen för teknikgrenar. Det nya formatet strävar efter att behålla samma antal totala försök (60) samtidigt som fältet gradvis minskar, vilket säkerställer större tävlingsintensitet och dramatik”.
Reaktionerna från några berörda svenska friidrottare skiftar.
– Det känns som att man vill ändra ganska många saker inom friidrotten, framför allt för åskådarna. Men ju mer jag tänker på det så känns det mer som ett plus än som ett minus. Det gynnar ju framför allt de som inte är garanterade en topp-8-placering, som jag, säger längd- och trestegshopparen Maja Åskag till friidrott.se.
Vanessa Kamga, OS-femma i diskus, ser en del praktiska problem torna upp sig:
– Hoppas jag har fel, men jag är rädd att det kan bli rörigt, för arrangören, för åskådarna och för de aktiva. Risken är att ens rytm störs och att det blir svårare att tajma de rutiner man har inför kasten.
