Mitt i Bryssels finanskvarter ligger ett ljusgrått glas- och betongpalats. Kolossen utgör ett helt kvarter; i varje hörn finns övervakningskameror – men ingenstans på byggnaden står namnet Euroclear.
Få av de förbipasserande som hastar till tågstationen eller det stora köpcentrumet alldeles intill vet att det är här inne som de ryska pengarna finns, de som skulle kunna avgöra kriget till Ukrainas fördel.
Nej, det är inga kontanter eller guldtackor i källarvalv, utan siffror i IT-system som omgärdas av extremt höga brandväggar.
När Ryssland startade fullskaligt krig mot Ukraina för över tre år sedan enades EU-länderna snabbt om att dra åt de ekonomiska tumskruvarna på angriparen, bland annat genom att frysa ryska statens tillgångar.
– Ett antal ryska entiteter har sedan femton år valt att hålla sina internationella värdepapper hos Euroclear. Det är den ryska centralbanken, den ryska värdepapperscentralen och vissa ryska banker. En del av dessa var på sanktionslistan, vilket innebär att kontona med deras tillgångar har frysts, berättar Edwin De Pauw, som är chef med ansvar för regelefterlevnad och samhällsrelationer på företagsgruppen.
I fjol kom EU överens med USA och övriga G7-länder om att låta räntan på de frysta tillgångarna bekosta ett nytt stödpaket till Ukraina. Beslutet hade föregåtts av utdragna juridiska analyser.
Rent praktiskt går det till så att Euroclear skickar över den ränta som tickar in på de ryska kontona. En fjärdedel till belgiska staten, i form av bolagsskatt på vinsten. Tre fjärdedelar till EU-kommissionen, som pytsar ut pengarna till EU-länder, för deras bidrag till stödpaketet.
Men nu har debatten tagit ytterligare ett steg. I EU vill allt fler att man inte bara beslagtar räntan, utan även tillgångarna. Bland annat Polen och Tjeckien driver på.
Även EU-parlamentet – inklusive samtliga svenska EU-parlamentariker – har ställt sig bakom kravet.
Ett land som bryter mot internationell rätt, som Ryssland gör, får straffas med motåtgärder, men dessa måste vara tillfälliga och reversibla. Att ta räntan på frysta tillgångar kan tolkas som reversibelt – det hoppas i alla fall G7-länderna. Frågan är om det går att beslagta tillgångarna utan att bryta mot folkrätten.
Förespråkarnas argument är att Ukraina behöver pengarna här och nu, och att stödet från Europa inte räcker utan USA:s hjälp. Dessutom måste EU:s sanktioner förnyas var sjätte månad för att de ryska pengarna ska förbli frysta, och från Ungern kommer ständiga hot om veton.
På andra sidan debatten finns Europeiska centralbanken och stora euroländer såsom Tyskland. Och framför allt Belgien, som skulle ta hela den legala och finansiella risken, eftersom Euroclear har sitt säte här.
– Pengarna tillhör banken och kunden har ett krav på banken. Därför argumenterar vi för att om någon tar kontanterna, så måste de också ta kravet som ryska centralbanken har gentemot Euroclear. Men juridiskt är det inte så enkelt att göra, säger Edwin De Pauw.
Euroclear är främst i kontakt med belgiska myndigheter, berättar han. Nyligen sade premiärminister Bart De Wever att det innebär en risk för global finanskris om EU beslagtar pengarna och att Ryssland skulle uppfatta det som en krigshandling.
Edwin De Pauw vill inte kommentera det sistnämnda, men anser att det finns fog att tala om en systemrisk.
– Finanssystemet bygger på tillit. Om EU tar pengar från ett konto utan kompensation undergrävs rättsstaten i Europa och det kommer att få enorm påverkan på de europeiska marknaderna, säger bankchefen.
Risken är att andra stater flyttar sin utlandsreserv bort från Europa. I dag har över hundra centralbanker konton med euro hos Euroclear.
Hur är det att ha hamnat i mitten av den här internationella diskussionen?
– För Euroclear har det definitivt förändrat vår offentliga profil. Tidigare gick vi under radarn, säger Edwin De Pauw.
I Europa finns tecken på att motståndet mot att beslagta de ryska pengarna håller på att luckras upp. Enligt diplomatkällor arbetar Storbritannien och Frankrike med ett förslag om att föra över de ryska tillgångarna till en gemensam europeisk fond. En fördel med upplägget är att alla länder skulle ta den legala och finansiella risken, inte bara Belgien.
Pengarna skulle inte skickas till Ukraina omedelbart, utan i stället användas som hållhake för att få Ryssland att efterleva en eventuell vapenvila.
Läs också:
Uppgifter: Frankrike och Tyskland på väg att svänga om ryska tillgångar
Svensken som ska leda jakten på Putins pengar
