![](https://i2.wp.com/static.bonniernews.se/gcs/bilder/dn-mly/f068b782-1fba-4e82-8119-fb610e029396.jpeg?interpolation=lanczos-none&fit=around%7C1024:576&crop=1024:h;center,top&output-quality=80&w=1200&resize=1200,0&ssl=1)
Mötet mellan de båda regeringscheferna inleds tillsammans med ledarna för de övriga fyra nordiska länderna under måndagen. Gruppen kommer att diskutera säkerhetspolitiska frågor, som bland annat hybridhot och civil beredskap. Under kvällen ska regeringscheferna överlägga om stödet till Ukraina.
Tyskland är Ukrainas viktigaste bidragsgivare, efter USA. Men de nordiska länderna är inte heller oviktiga i sammanhanget. Sverige, Danmark, Norge, Finland och Island har sammanlagt stöttat Ukraina med nästan 150 miljarder svenska kronor. Det är ungefär lika mycket som Storbritannien och Frankrikes tillsammans, enligt en kartläggning från institutet IFW i Kiel.
Under sitt Sverigebesök väntas Olaf Scholz betona vikten av att fortsätta hjälpa det krigsdrabbade landet. Framtiden för det amerikanska stödet är osäkert, och den tyska förbundskanslern har tidigare uppmanat övriga EU-länder att göra mer. I januari konstaterade Olaf Scholz att vapenleveranserna från Europa inte räckte till.
– Europa måste demonstrera att man står på Ukrainas sida – på frihetens, folkrättens och de europeiska värderingarnas sida, sade han då, i samband med ett besök i Luxemburg.
Utöver säkerhetspolitik står även klimatfrågor och handelsutbyte på Olaf Scholz agenda i Sverige. På tisdagen ska Olaf Scholz och Ulf Kristersson besöka den svenska stiftelsen Norrsken foundation, som bland annat investerar i bolag som vill driva på klimatomställningen.
Tyska bolags intresse för Sverige har växt i takt med att landets klimatkrav skärpts och energikostnaderna ökat. Det konstaterar Tysk-svenska handelskammaren, som arbetar för att främja det ekonomiska utbytet mellan länderna. Enligt vd:n Ralph-Georg Tischer kommer olika tyska delegationer till Sverige varje månad för att informera sig om bland annat miljö- och energiteknik, hållbara transporter och netto-noll-produktion.
– Den senaste månaden har vi kunnat se flera tyska företag som slutit avtal med företag i Sverige för att köpa förnybar energi. Deutsche Bahn har exempelvis skrivit avtal med Uniper Sverige om att köpa el från svensk vattenkraft, säger han.
Enligt handelskammaren banar det svenska Natomedlemskapet dessutom väg för ett förstärkt samarbete inom säkerhetsindustrin.
– Nu investeras det mycket i säkerhetsteknik och där har Sverige och Tyskland mycket att vinna på att samarbeta eftersom vi både har kunnande och gemensamma värderingar, säger Ralph-Georg Tischer.
Läs mer:
Så rustar Norden för det ryska hotet