På måndagen förkunnade Benjamin Netanyahu att Israel har för avsikt att återockupera Gaza och fördriva de dryga två miljoner palestinier som finns kvar till särskilda ”humanitära” zoner i södra Gaza. Taktiken går, enligt militära källor till Axios, ut på ”ockupation, utplåning och tvångsförflyttning genom massiv förstörelse”, något som Israels finansminister Bezalel Smotrich bekräftat.
Deadline för insatsen – ”Operation Gideons stridkärror” – uppges vara den 15 maj, då Trump inleder sitt planerade besök i Mellanöstern.
Trump har hittills inte kommenterat utspelet. Enligt flera medieuppgifter beror det på att Trump har gett Netanyahu grönt ljus medan han själv skiftat fokus. Något besök i Israel ser det heller inte ut att bli – stoppen på resan blir Saudiarabien, Qatar och Förenade arabemiraten.
Men ett krav har Trump ställt på Israel. ”Ni måste vara snälla mot gazaborna. De lider. Det finns ett stort behov av mat och mediciner”, påstod han att han sagt till Netanyahu när han mötte reportrar i söndags.
Enligt Axios finns det en överenskommelse mellan USA och Israel som går ut på att en nystartad privat stiftelse med bas i Schweiz ska ta över distributionen av allt bistånd till Gaza. Det ska levereras till särskilda anläggningar dit civila, som kommer att kontrolleras hårt, får ta sig en gång i veckan för att hämta ett matpaket per familj och vecka. Det är fortfarande inte känt vilka som ligger bakom stiftelsen, två amerikanska säkerhetsföretag ligger dock bakom rekryteringen av personal.
FN har fördömt planen, som bryter mot de humanitära principerna om neutralitet, opartiskhet och oberoende. Samtliga stora internationella biståndsorganisationer vägrar samarbeta med stiftelsen och menar att den inte bara strider mot internationell rätt, den utsätter även civila och hjälparbetare för stor fara.
Isabelle Schirenbeck, professor vid Göteborgs universitet och Israelkännare, tror också det blir svårt att genomföra:
– Inte ens den israeliska militären anser att det är en bra idé, de vill inte bli involverade i att ansvara för säkerheten vid den här typen av humanitär insats, säger hon.
Enligt henne finns det heller inget stöd hos militären för att återockupera Gaza:
– Få tongivande militärstrateger eller före detta högt uppsatt militär anser att det här är vägen att gå – inte bara för att det skulle ske till priset av gisslan, utan för att man lämnade Gaza en gång av en anledning – det var för kostsamt att hålla området och man vill inte återgå till det scenariot.
Hon ser flera grundorsaker till Netanyahus utspel om återockupation:
1. Han är så ”inrikespolitiskt trängd” av sina högerextrema koalitionspartners, utrikesminister Smotrich och säkerhetsminister Ben-Gvir att han inte har något val för att hålla ihop sin regering. De har flera gånger uttalat att det är viktigare att fortsätta kriget än att få loss gisslan.
Att hålla ihop regeringen handlar för Netanyahu också om att driva igenom den kritiserade reformen att ge högsta domstolen och riksåklagaren mindre makt och att skyla över sina egna, pågående korruptionsutredningar samt det faktum att han själv motsätter sig en statlig utredning kring händelserna den 7 oktober 2023.
2. Det kan vara ett försök att pressa Hamas som redan sagt sig vägra göra eftergifter. De vill ha fullständig vapenvila för att släppa den 59 återstående i gisslan, medan Israel vill ha en begränsad vapenvila med frigivning av i första hand upp till tio gisslan.
3. Kopplingen till Trumps kommande besök i Mellanöstern. Det finns en oro i Israel över att man inte vet var Trump egentligen står. Går han in i bilaterala förhandlingar med Saudiarabien och Förenade arabemiraten som gynnar honom kan de kräva att Trump ser till att kriget i Gaza upphör omedelbart – vilket skulle försätta Netanyahu i en svår sits.
För omvärlden är det bara att vänta och se. Israel har aldrig brytt som om vad Europa, Internationella domstolar, FN eller arabvärlden anser, och lär inte göra det nu heller, spår Aron Lund på Foi. Men närmare 70 procent av israelerna vill ha slut på kriget, flera upprop med protester inom militären och universiteten skakar om den israeliska regeringen, menar Schirenbeck.
– Om EU bestämde sig för att handelsbojkotta Israel och utesluta dem ur vissa sammanhang skulle det kunna sätta en högre press på den sittande regeringen i Israel. USA kan också utöva sin makt för att få stopp på det som till och med israelisk militär kallar för ”vansinne”, säger Michael Schulz, professor i freds- och utvecklingsforskning.
Läs mer:
Protester i Israel efter beslutet att ockupera hela Gazaremsan
