Den amerikanska AI-sektorn har förvandlats till ett komplicerat nät av affärsförbindelser med massiva investeringar som nu är en viktigare motor för USA:s tillväxt än hushållskonsumtionen, enligt en rapport från storbanken JP Morgan.
Spindeln – Open AI
Om AI-hajpen ska ges ett ansikte måste det tillhöra Open AI-vd:n Sam Altman, som har positionerat bolaget i mitten av ett växande och komplext nätverk av affärsförbindelser genom megaaffärer på löpande band. En av de viktigaste kom i början av oktober, genom beskedet att Open AI tecknat ett massivt kontrakt med den tidigare pressade halvledartillverkaren AMD.
Det är en stor affär, men framför allt sticker den ut genom sin ovanliga struktur. Open AI får nämligen också möjligheten att förvärva uppemot 10 procent av aktierna i AMD till den symboliska summan 1 cent per aktie. I praktiken erbjöd AMD alltså 10 procent av sina framtida intäkter för förmånen att få sälja hårdvara till Open AI.
Det är inte den enda gången Open AI blandar investeringar med kundrelationer. Bolaget tog en position i molntjänsteleverantören Coreweave strax innan bolaget gjorde sin börsdebut på Wall Street i våras, och köper samtidigt beräkningskapacitet i bolagets datacenter.
Att bolag investerar i andra företag som rör sig i samma sektor är i sig inte nödvändigtvis ett problem, men Open AI:s snåriga affärsrelationer har lett till jämförelser med ett fenomen som syntes under it-kraschen kring millennieskiftet. Telekomtillverkare lånade då ut kapital till sina egna kunder för att hålla liv i investeringscykeln.
Ett sådant exempel är Cisco, en av galjonsfigurerna för dot com-bubblan. Men till skillnad från Open AI stod inte Cisco för spjutspetsen i it-hajpen, utan i stället för infrastrukturen som möjliggjorde den. Därmed påminner det mer om en annan tungviktare i AI-hajpen.
Spadförsäljaren – Nvidia
Den som letar glimmer i bäcken under en guldrusch kan mycket väl gå hem tomhänt, men den som säljer spadarna tjänar alltid en hacka. Det är precis den logiken som gjorde halvledarjätten Nvidia till världens mest värdefulla bolag.
Det finns i stort sett ingen del av tekniksektorn som Nvidia inte snuddar vid, men relationen till Open AI är helt central. Under de kommande åren ska Nvidia förbli en av bolagets viktigaste leverantörer, och samtidigt stegvis investera 100 miljarder dollar – miljarder som Open AI alltså delvis ska använda för att köpa halvledarkomponenter från Nvidia.
Den cirkulära relationen mellan de två jättarna syns också i det kapital som snurrar mellan Open AI, Nvidia och mjukvarujätten Oracle.
I slutet av september kom beskedet att Open AI tecknat ett femårigt kontrakt med Oracle, som ska förse AI-bolaget med molntjänster för ungefär 300 miljarder dollar eller 2 812 miljarder kronor – mer än dubbelt så mycket som Sveriges statsskuld. Avtalet är en del av Project Stargate, en statligt sanktionerad AI-satsning som har jämförts med Manhattanprojektet.
Affären fick Oracles aktie att stiga så kraftigt att grundaren Larry Ellison tillfälligt kunde titulera sig som världens rikaste man. Men avtalet är också lukrativt för Nvidia, som förser Oracle med mycket av den hårdvara som krävs för att bygga de datacenter som bolaget ska ge Open AI tillgång till.
Indirekt tjänar alltså Nvidia på affären mellan Open AI och Oracle. Men som en av Open AI:s största ägare är Nvidia också indirekt med och finansierar sin egen försäljning.
Konkurrenten – Meta
Om duon Nvidia och Open AI har en tydlig utmanare är det Wall Streets traditionella techjättar, bolag som Alphabet och Microsoft som är både storkunder åt halvledartillverkarna och viktiga leverantörer åt AI-bolagen.
En potentiell utmanare är Facebookägaren Meta, vars vd Mark Zuckerberg varit på krigsstigen med en aggressiv kampanj för att locka till sig så många topptalanger som möjligt från Open AI.
De två rivalerna delar en del leverantörer, som Oracle och Coreweave, men har i andra fall konkurrerat ut varandra. Tidigare i år kapade Open AI banden med annoteringsföretaget Scale AI, som hjälpt till att träna bolagets språkmodeller, efter att Meta köpte närmare hälften av aktierna i bolaget.
Men det är inte bara Open AI som trängs av Meta. I september köpte Facebookägaren Rivos, en uppstickare i halvledarsektorn som ska minska bolagets beroende av Nvidia. Det är en del av en större trend där det gamla gardet – bolag som Microsoft, Amazon och Googleägaren Alphabet – utvecklar billigare datachip på egen hand för att runda vad som hittills i praktiken varit en oomtvistad kassako för Nvidia.
