Enligt gällande EU-lagstiftning måste Sverige öka kolinlagringen i skogsmark med 4 miljoner ton till år 2030 jämfört med snittvärdet 2016-2018. Det kan bli en utmaning, eftersom utvecklingen i nuläget går åt fel håll.
Förutom flera internationella åtaganden vad gäller biologisk mångfald ska Sverige också implementera den nya naturrestaureringslagen, som ålägger oss att återställa 30 procent av skadade ekosystem till år 2030.
Hur Sverige ska klara sina åtaganden har regeringen gett Miljömålsberedningen i uppdrag att utreda. På måndag inleds de politiska förhandlingarna.
De handlar då om ett förslag till förslag som beredningens sekretariat har tagit fram i samråd med sakkunniga och experter.
Men redan innan de politiska förhandlingarna har inletts väcker utkastet häftig kritik. Kristdemokraternas representant Carl-Wiktor Svensson skriver i en debattartikel i ATL att ”äganderätten är på väg ner i diket”. Han menar att förslagen som handlar om den svenska skogen är ”både oroväckande och djupt problematiska”.
Även skogsindustrin har kritiserat utredningen.
Tillsammans med Moderaternas representant John Widegren har Carl-Wiktor Svensson lämnat in en kravlista med 17 punkter inför förhandlingarna.
DN har tagit del av kravlistan från ledamöterna, såväl som flera av sekretariatets utkasttexter. Källor till DN med insyn i utredningen uppger att oenigheten är djupast i synen på skyddsvärd skog.
Sekretariatet föreslår ett förbud mot att avverka urskogar och naturskogar, vilket sammantaget beräknas beröra 1,5 miljoner hektar produktiv skogsmark – eller 6,5 procent av den produktiva skogsmarken i Sverige.
Ledamöterna i de två Tidöpartierna skriver att de inte vill se något generellt förbud mot avverkning i vare sig naturskogar eller urskogar.
De vänder sig också mot förslag om förlängda omloppstider (att träden får växa längre innan avverkning) och att avgiftsfinansiera avverkningsanmälningar. Istället vill de införa en avgift på överklaganden av avverkningsanmälningar.
För tidningen Altinget uppger Carl-Wiktor Svensson att de inte kommer att kompromissa kring sina 17 krav.
Nu har Miljömålsberedningens ordförande Lars Tysklind (L) bett om att få förlängd deadline, från den 2 december 2024 till den 15 februari 2025 – något som Altinget var först med att rapportera om. Anledningen, skriver han i ett brev till regeringen, är bland annat ”utredningsfrågornas i sak komplicerade och komplexa natur”.
Miljöpartiets representant i Miljömålsberedningen är Maria Gardfjell. Hon är starkt kritisk mot hur de två ledamöterna från Tidöpartierna agerar.
– Vi sitter i en utredning som har fått ett direktiv att ta fram förslag på hur vi ska klara klimatet kopplat till skogsbruket men också den biologiska mångfalden. De beter sig som om Sverige inte ens är medlemmar i EU. Det är inte seriöst, säger hon.
Maria Gardfjell betonar att EU-lagstiftningen är bindande, och tycker att ledamöterna i så fall borde ha några alternativa idéer om hur Sveriges åtaganden ska uppfyllas.
– Vår uppgift är att komma med förslag på vilka åtgärder som är möjliga för att åstadkomma det här. Det är en sak att Sverige kan försöka påverka EU, men beslutad lagstiftning gäller. På vilka andra områden ska vi då inte följa lagstiftningen? Är det en officiell linje från regeringen att man kan strunta i vissa lagar?
De skogar som utredningen handlar om beskriver Maria Gardfjell som den mest värdefulla natur Europa har.
– De svenska fjällskogarna är av globalt värde för den biologiska mångfalden. Striden står mellan EU:s lagstiftning, som har skruvats åt för att skydda de här skogarna, och politiker som gärna gör dasspapper av urskog och naturskog, säger hon.
DN har sökt Carl-Wiktor Svensson (KD) och John Widegren (M).
Moderaternas pressavdelning skickar ett skriftligt svar från John Widegren:
”Jag kommer inte att föregripa utredningens diskussioner, då det är en pågående process. Det är ingen hemlighet att Moderaterna står upp för svenska skogsägare och deras frihet. Moderaterna tycker inte att andelen skyddad skog ska öka. Sverige borde bruka skogen mer, inte mindre. För oss är ägande- och brukanderätten viktig.”
Läs mer:
Det här säger vetenskapen om skogens klimatnytta
Naturrestaureringslagen godkänns – mot Sveriges vilja
Minskat kolupptag i skogen – mer än utsläppen från all inrikestrafik i Sverige
