Jesper Tjäder tog OS-brons i slopestyle 2022.
Men nio månader före OS i Italien 2026 är ingen svensk freeskiingåkare klar för en ny medaljjakt.
Anledningen stavas skador, skador och åter skador.
När VM avgjordes i mars saknades Tjäder (korsband), OS-medaljkollegan Henrik Harlaut (höft) och tidigare VM-guldmedaljören Oliwer Magnusson (korsband).
Att åka på en skadesmäll året före OS skulle stressa de flesta.
Men inte snart 31-årige Tjäder.
– Det har faktiskt varit väldigt skönt att ha kunnat ta det lite lugnt, säger han och skrattar till.
– Jag har ändå haft en professionell karriär i 16 år som bara har rullat på utan vila.
Han sitter i en solstol på den grekiska ön Kreta under veckans OS-förläger med Sveriges olympiska kommitté.
Knäet vek sig under en tävling i Aspen i februari, berättar han.
I dag är han tillbaka i viss träning och får göra ”allt som inte är farligt”. Men en korsbandsskada brukar uppskattningsvis ta ett år att komma tillbaka ifrån.
– Det är ju tråkigt så klart, man vill ju åka skidor varje dag. Men nu har man kunnat ”catcha upp” med saker hemma, säger Jesper Tjäder.
Som vad då?
– Jag har startat ett fotolabb hemma, jag har lärt mig att framkalla bilder och håller på med min smalfilmsskanner.
Han har varit med i landslaget sedan åren före freeskiingen debut på OS-programmet 2014. Detsamma gäller regerande OS-bronsmedaljören i big air, Henrik Harlaut, som drog höften ur led i en otäck träningsolycka i augusti.
Harlaut har under våren stegvis gått på snö igen hemma i Andorra.
– Jag tog verkligen den tiden jag behövde – för en gång skull, säger 33-åringen.
Någon fara för OS ser han inte, fortsätter Harlaut.
Oliwer Magnusson, som drog på sig sin korsbandsskada precis före årets VM, är mer stressad.
– Det blir helt klart stressigt, men jag tror att jag kommer kunna tävla igen i januari, säger Magnusson medan Jesper Tjäder fyller i:
– Jag och Oliwer är i samma sits och gör samma resa. Så vi har varandra att pusha.
Det var dock inte bara freeskiingtrion som saknades i VM för freestyle och snowboard 2025.
Ett knappt år före OS stod ingen av de största svenska stjärnorna på start.
Snowboardprofilen Sven Thorgren har avslutat sin traditionella tävlingskarriär. I skicross satt OS-ettan Sandra Näslund (spricka i skenbenet i december) hemma. Och i puckelpist valde OS-guldmedaljören Walter Wallberg en axeloperation före VM, för att en gång för alla få ordning på en sargad kropp.
– Jag kämpar på med axeln, jag får inte lyfta väldigt tunga saker och inte cykla, säger Wallberg, även han på plats på Kreta.
– Men i vardagen tänker jag inte på axeln alls.
Trots manfallet var det ändå nära att bli en svensk VM-medalj i Schweiz.
Filip Gravenfors heter jättetalangen i puckelpist som i år slutade trea totalt i världscupen.
I VM hade 20-åringen något stort på gång, men kraschade in i en reklamskylt i semifinalen i nya OS-grenen parallellpuckel – och ådrog sig en fraktur i underbenet.
– Det var reklamskyltar överallt! utbrister Gravenfors och tillägger om tiden efter VM:
– Det har varit skittråkigt faktiskt. Men nu känner jag att rehaben funkar.
Trots skadan är både Gravenfors och Wallberg redan uttagna till OS 2026.
– Det är en trygghet, säger Walter Wallberg.
– Nu kan jag bara fokusera på att komma tillbaka till 110 procent.
Läs mer:
Sandra Näslund funderade på att lägga av: ”Tänkte ’nu skiter jag i det här’”
