De senaste månaderna har världsordningen skälvt. Krigen och konflikterna har blivit fler. Trumpadministrationen visar fiendskap och förakt mot Europa samtidigt som den startar tullkrig med omvärlden och försöker normalisera relationen med Ryssland.
Detta var fonden till veckans Natotoppmöte – det viktigaste i modern tid. Farhågan var att Donald Trump skulle göra som vicepresident JD Vance i München och gå till frontalangrepp mot Europa.
De värsta farhågorna slog inte in, utan Natoländernas stats- och regeringschefer tog ett historiskt beslut om att medlemsstaterna ska lägga 5 procent av bnp på försvaret 2035. För att sätta det i kontext så beslutades det 2014 att medlemmarna skulle ”sikta mot” 2 procent av bnp och stoppa nedskärningarna i försvarsanslagen. I Vilnius 2023 åtog sig staterna att spendera ”minst” 2 procent av bnp på försvar, något som nåddes av tre fjärdedelar av Natoländerna under 2024.
Mot den bakgrunden är 5 procent signifikant. Det handlar inte om en förändring på marginalen, utan om nivåer som var politiskt omöjliga så sent som 2024.
Det nya 5-procentsmålet kommer att ge en markant höjning av den europeiska försvarsförmågan.
Det nya målet är uppdelat på 3,5 procent till direkta militära utgifter och 1,5 procent till annat som stärker försvarsförmågan. Det sistnämnda inkluderar saker som civilt försvar, cybersäkerhet, innovation och kritisk infrastruktur. Det kommer sannolikt användas en del kreativ bokföring bland medlemsstaterna för att få ihop de sista 1,5 procentenheterna.
Det nya 5-procentsmålet kommer att ge en markant höjning av den europeiska försvarsförmågan. Exempelvis spenderade Tyskland motsvarande 500 miljarder kronor på försvaret 2021. I dag skulle 5 procent av Tysklands bnp motsvara runt 2 200 miljarder kronor. Ökningen är ungefär tolv gånger det svenska försvarsanslaget 2025.
Men bakom glädjen kring det nya målet finns det anledning till oro. Inte främst för att Spanien, Slovakien och Belgien signalerade att de inte skulle nå målen; det är ett mindre problem. Det är värre att Natotoppmötet saknade en djup diskussion kring de svåra och strategiska frågorna.
Den slutgiltiga kommunikén, bestående av fem paragrafer, är illustrativ. Den första återupprepar Natos löfte om kollektivt försvar. Den andra och tredje handlar om utgifterna. Den fjärde om att förenkla försvarsindustriella samarbeten, medan den femte paragrafen bjöd in till nästa toppmöte.
Bakom välsignelsen av det nya 5-procentsmålet kan det vila en fördömelse av minskat amerikanskt militärt stöd.
Kommunikén från förra årets toppmöte i Washington hade 38 paragrafer med visioner, planer och uppdrag. Nu fanns det ekonomiska målet, och inget annat. Det största kriget i Europa sedan andra världskriget nämns inte överhuvudtaget.
Det kan tolkas som att Natos framtid är hotad, men det tror jag är inkorrekt. Snarare får vi se en mer minimalistisk tolkning av vad Nato ska göra: artikel 5 gäller för medlemmar, och medlemmarna ska ta sitt ansvar för att lägga tillräckligt på försvaret.
Utkomsten av det nya toppmötet kommer att väsentligt öka det europeiska Natos förmåga, men det finns ingen strategi för att hantera Ryssland eller stötta Ukraina. Det kommer behöva lösas på andra håll.
Det som också är både sannolikt och oroande är att Trump återvänder till Washington och följer upp ökningen av de europeiska försvarsutgifterna med ett tillbakadragande av amerikansk trupp från Europa. Efter sommaren väntas nya beslut om var USA ska ha sina trupper, och det är tydligt att USA vill nedprioritera Europa. Bakom välsignelsen av det nya 5-procentsmålet kan det vila en fördömelse av minskat amerikanskt militärt stöd.
Medan det finns tvivel på USA:s politiska riktning saknar Europa möjligheten att täcka upp för USA:s militära förmåga om landet drar sig ur. Europa har en stark industri inom vissa domäner, men saknar det som krävs för att genomföra militära operationer i större skala.
Det är avgörande att vi lägger dessa pengar på försvaret, för de dåliga nyheterna lär fortsätta komma.
Det handlar om ganska vanliga saker så som ledning, logistik och underrättelser, samt nyckelförmågor som luftvärn, kryssningsrobotar och raketartilleri. Det täcker vi inte upp för med 3,5 procent av bnp 2035, utan det hade snarare behövts 3,5 procent från 2015.
Sverige är en av de stater som har det lättast att hantera Natos nya målsättning. Vi har goda statsfinanser, låg statsskuld och en politisk enighet om att nå 3,5 procent av bnp till 2030, fem år tidigare än Natos mål. Vi är bland dem som ligger längst fram i utvecklingen av det civila försvaret. Vårt stöd till Ukraina uppgår till runt 0,6 procent av bnp, vilket tar oss en bra bit på vägen mot 1,5-procentsmålet.
Minst lika viktigt för Sverige är att våra närmast allierade i Norden och runt Östersjön ämnar hedra 5-procentsmålet. I en tid av global konflikt med ointresse från den amerikanska administrationen, och politiska kriser i stora EU-stater, är våra allierade runt Östersjön våra viktigaste vänner. Det är den sammanslutningen som har en gemensam hotbild och är tillräckligt stark för att vara en aktör.
Det här toppmötet stärker våra länders förmågor, men också vårt inflytande i Nato då vi går först. Det är avgörande att vi lägger dessa pengar på försvaret, för de dåliga nyheterna lär fortsätta komma.
Läs mer:
Max Hjelm: Trump bombar Iran – då ökar pressen på Europa
Ledare: Natomötet är en historisk chans för Europa
