Köpenhamnsborna har under de senaste åren kastat sig över sina lokala bageriers ostmackor, så kallade ”BMO”.
Nu har trenden plockats upp i New York times, som beskriver hur Köpenhamns bagerier tävlar i att fullända konsten att servera bröd, smör och ost.
Akronymen BMO är en förkortning för ”bolle med ost”, och hajpen har pågått under flera år. Surdegsintresset sköt i höjden i kölvattnet av isoleringen under pandemin, och sedan dess har ostmackan seglat upp som köpenhamnarnas bagerifavorit.
Till skillnad från sin äldre och kanske mer gastronomiskt avancerade släkting smörrebrödet saknar BMO:n andra pålägg som kött, sallad, fisk, ägg eller räkor. Här är det blott ost och smör som gäller.
Dessutom säljs mackan ofta med osten och smöret bredvid. New York Times berättar för sina läsare att den helst ska ätas i två delar, och inte med båda händerna ”som en burgare”.
Hajpen har också spridit sig utanför bagerierna. I juni hoppade hamburgerkedjan Burger King på trenden när de lanserade burgaren ”Gourmet BMO”. Två bröder har gett ut en kokbok med 25 recept på ostmackor, enligt tidningen.
2024 var BMO-konsumtionen så hög att osten Gammel Knas, som med sin fasta konsistens och krispiga proteinkristaller är populär på mackan, tog slut hos producenten.
Gammel Knas görs inte i en handvändning utan ska lagras i 24 månader. Danska medier rapporterade då om en ostkris, som förvärrades ytterligare av ett produktionstekniskt fel hos danska Arla i början av förra året.
Nu är ostkrisen över och på den populära bagerikedjan Hart är BMO:n en bästsäljare. Enligt New York times säljer kedjan 30 000 ostmackor i månaden på sina 13 bagerier i Köpenhamn.
Samtidigt har BMO-trenden blivit en gentrifieringssymbol som ger upphov till memes på sociala medier. Där skojas det friskt om hur innerstadsköpenhamnare romantiserar opretentiösa nöjen som bensinmackskaffe, plastmöbler och just ostmacka, som ofta kostar motsvarande cirka 60 svenska kronor styck.