Den 1 januari 2025 trädde textilinsamlingslagen i kraft. Lagen innebär att textilavfall ska sorteras ut från hushållssoporna och lämnas för återvinning. Man får med andra ord inte längre slänga kläder och andra textilier i den vanliga soppåsen.
Flera ideella organisationer och kommuner har slagit larm om att det är svårt att hantera det ökade flödet av textilier.
På Skåne Stadsmissions gåvoinsamling märktes den nya lagen på en gång.
– Vi lägger många fler timmar nu, bara på att gå igenom allt vi får in. Du ser, här är det bara kläder, säger Susanna Von Wachenfeldt, som sorterar och värderar textilier, och pekar in mot lagret.
Sedan årsskiftet har de fått in betydligt mer textilier som gått direkt till avfall. Sådant som är trasigt och smutsigt, som de inte kan sälja vidare.
– Framförallt är det tid som läggs på att ta bort avfall, det är den stora skillnaden nu sen textilavfallslagen kom. Men vi är ju inga avfallshanterare och vi har inte blivit fler sen lagen kom, säger Christel Breum, försäljningschef på Skåne Stadsmission.
Ännu tydligare blir det när de räknar på årets återvinningsprocent, ett mått som anger hur mycket som återvinns av det som kommer in.
– Man vill gärna ha så hög återvinningsprocent som möjligt. Av 100 procent som kom in till Skåne stadsmission under 2024, kunde vi använda 80 procent och 20 procent var skräp, säger Christel Breum.
Nu får de i stället in dubbelt så mycket som är osäljbart, hela 40 procent.
Tanken med textilavfallslagen är att öka återanvändningen och återvinningen av textilier och att minska mängden som hamnar i förbränning. Syftet är att främja en mer cirkulär ekonomi och en mer hållbar hantering av textilavfall.
Susanna Von Wachenfeldt och Christel Breum är positiva till lagen – men de sticker inte under stol med att den medfört en rad logistiska problem som uppstår redan i ögonblicket som textilierna slängs.
– Folk vill göra rätt, men jag tror att det finns en osäkerhet kring hur man ska göra. I en och samma påse kan det finnas ett par jättefina jeans blandat med en trasig och smutsig t-shirt, de har inte gjort den första sorteringen hemma, säger Susanna Von Wachenfeldt.
– Och vi kan få samtal där någon undrar om vi kan ta emot deras smutsiga gamla täcken. Men det kan vi ju inte.
Vi visas runt i Skåne stadsmissioners nyaste verksamhetsanläggning på 4000 kvadratmeter i Malmö som ligger i ett industriområde, en bra bit ifrån city. Mer än hälften av utrymmet upptas av klädsorteringen, mängden kläder är hiskelig och sorteringen är ett tidskrävande arbete som sker i flera led.
– Det första vi gör när det kommer in gåvor till oss, är att gåvorna kategoriseras som möbler, prylar, skor, accessoarer, kläder och avfall, berättar Christel Breum.
I nästa led finsorteras gåvorna, delas upp och skänks vidare genom Stadsmissionens olika verksamheter. De övriga gåvorna går till secondhandbutiker, återförsäljare eller används för att skapa nya produkter. Överskott hämtas av organisationen Humana och Sysav – återvinningscentralen i Malmö, som skickar vidare till en stor sorteringsindustri i Litauen.
– Nej, det här måste börja ske på en industriell nivå, för vi hinner inte med, säger Susanna Von Wachenfeldt.
Det är kommunerna som ansvarar för att samla in textilavfall från hushåll och en del verksamheter. Målet är att textihanteringen ska bli mera cirkulär, men den hanteringsmetod som de allra flesta kommuner har valt leder inte nödvändigtvis till det, anser Christel Breum.
– Kommunerna har förordat en så kallad enströmslösning. Det innebär att man slänger smutsigt och trasigt tillsammans med helt och rent. All textil går i en ström.
Hon hade hoppats på en tvåströmslösning. Att man i stället för att lämna textilier i olika skick på ett och samma ställe – fick tydligare instruktioner om hur man ska dela upp det man vill slänga. På så vis skulle textilier som är hela och rena hamna på ett ställe och det som är smutsigt och trasigt på ett annat.
– Enströmslösningen försvårar för alla. Det smutsiga kontaminerar det rena. Och vi måste lägga tid och energi på en slags sortering som inte vi ska behöva göra, säger Christel Breum.
