Påhoppen allt grövre i valets slutspurt: ”Trump flyttar gränsen”

När Donald Trump tidigare i oktober ombads att säga tre snälla saker om Kamala Harris hade han svårt att svara. Det var den svåraste frågan av dem alla, påpekade han, och lyckades senare formulera ett påhopp inlindat i en komplimang.

– Hennes förmåga att överleva. För hon slängdes ut ur valet, sedan plötsligt kandiderar hon till president, sade han och refererade till när hon drog tillbaka sin kandidatur som Demokraternas presidentkandidat i valet 2020.

Frågan är en tradition vid amerikanska presidentval, skriver ABC. Även Kamala Harris pressades att nämna Trumps goda sidor för någon vecka sedan, och kom inte på mer än en punkt.

– Jag tror att Donald Trump älskar sin familj och det tycker jag är väldigt viktigt. Men jag känner honom inte.

Att hylla motståndarsidan hör inte till vanligheterna i amerikansk politik. Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, säger att den hårda samtalstonen i amerikanska val går tillbaka ända till 1800-talet. Generellt är den amerikanska politiska retoriken hård, med stort personfokus och tydliga skiljelinjer. Men enligt Blanck har Donald Trump förskjutit gränserna ytterligare.

– Det är väldigt högt tonläge i dag. Det kan ha att göra med att Trump är en så avvikande kandidat. Han är inte uppväxt inom politiken, och bryter väldigt många konventioner, säger han.

Den stora polariseringen i landet bidrar också till det hårda samtalsklimatet.

– Det är väldigt tydligt att polariseringen i USA har ökat markant sedan åtminstone 1970-talet, och det påverkar naturligtvis den politiska retoriken.

En genomgång av New York Times i september konstaterade att Trump pekar ut Harris mycket oftare, i genomsnitt tre gånger om dagen. Hans inlägg på plattformen Truth Social innehåller nästan alltid ett personangrepp, skriver tidningen. Exempelvis skrev han ”galna Kamala” på sociala medier tolv gånger den 31 juli, och flertalet gånger även dagarna innan.

Det är inget nytt för kandidaten. Han har ända sedan han klev in i politiken för nästan tio år sedan attackerat sina motståndares personlighet, både republikanska motkandidater i primärvalen och demokratiska politiker.

– Jag tror att hans anhängare har tyckt om att han är mer avslappnad, han har ansetts vara lite humoristisk och fyndig. Det har blivit hans grej, och nu blir det bara värre och värre, säger Gunilla Almström Persson, retorikforskare och lektor vid Institutionen för flerspråkighet vid Stockholms universitet.

Hon kallar Trumps uttalanden om att Harris är ”efterbliven” som en ”helt ny nivå”. Även flera medier beskrev hans påhopp som ”chockerande”.

Kamala Harris har varit mildare i sina angrepp på den republikanska kandidaten. Samtidigt har Harris genomgående försökt trycka på de brott Trump står åtalad för, vilket blir en skarp kontrast till hennes bakgrund som åklagare. Hon har även kallat honom ”oseriös” och tidigare i oktober sträckte hon sig till att beskriva honom som ”rubbad”.

I takt med att valet närmar sig har hennes angrepp tilltagit, om om de fortfarande förekommer avsevärt mer sällan.

– Ju närmare valdagen kommer desto mer trappas det upp. Det är ett sätt att undergräva förtroendet för motståndaren, säger Dag Blanck.

Enligt Dag Blanck är det effektivt, men också en balansgång mellan att framstå som professionell och försöka väcka misstro för motståndaren. Många demokratiska väljare är oroliga över Trumps karaktär, då vill Harris dra nytta av det.

– Hon kan ta hem enkla poäng. När hennes kampanj säger att Trump är utmattad och inte klarar presidentyrket försöker man trycka på hans ålder, likt Trump gjorde mot Biden tidigare, säger han.

Huruvida kandidaterna faktiskt gynnas av taktiken är svårt att säga, men så kallad ”negativt kampanjande”, där fokus ligger på att smutskasta motståndaren snarare än att tydliggöra sin egen politik, har funnits i USA och andra delar av världen länge.

– De sakpolitiska förslagen börjar blekna till förmån för att prata nedsättande om varandra, säger Gunilla Almström Persson.