Förra gången som försvarsminister Pål Jonson besökte USA publicerade Trumpadministrationen sin nya försvarsstrategi.
I det 33-sidiga dokumentet tecknas en mörk bild av ett Europa som riskerar att bli ”oigenkännligt om 20 år eller tidigare”.
Ryssland nämns bara på tre sidor i dokumentet.
– Det finns flera element i den strategin som vi inte delar uppfattning om, inte minst när det gäller Ryssland, säger Pål Jonson.
Han har nyss anlänt till Washington DC från Norfolk på USA:s östkust, där Natobasen som ansvarar för Sverige och övriga nordiska länder ligger.
Sverige integrerar sig snabbt i Natosamarbetet, berättar försvarsministern.
Men de positiva tongångarna överskuggas av hoten från USA:s president Donald Trump om att överge alliansen.
Trump har flera gånger uttryckt besvikelse över att Nato-länder inte hjälpt till i kriget mot Iran, framför allt när det gäller öppnandet av Hormuzsundet.
Enligt källor till Reuters har presidenten framfört krav till Natos generalsekreterare Mark Rutte om att europeiska Natoländer måste ge svar inom några dagar om hur de ska hjälpa till med att skydda sjöfarten i sundet.
Sverige deltar nu i samtal med ett trettiotal länder under brittiskt ledarskap om hur ett återöppnande ska gå till.
– Jag vill avvakta med att kommentera mötet mellan president Trump och Mark Rutte. En sak är dock säker: Sverige och Europa har börjat förbereda sig för en tid där vi måste ta mycket större ansvar för vår egen säkerhet, säger Pål Jonson.
Hur skulle ett amerikanskt Nato-utträde påverka Sverige?
– Jag vill inte spekulera i det, för där är vi inte. Men det är klart att de här svängningarna kopplat till Grönland och olika utspel om USA:s fortsatta engagemang påverkar och försvagar den politiska sammanhållningen i Nato. Vi påpekar naturligtvis när vi inte håller med den amerikanska administrationen.
Hur då?
– Framför allt vid tillfällen där vi träffar amerikanska representanter för administrationen, som under bilaterala möten eller internationella forum.
Sverige har tidigare bidragit till insatser för att skydda internationell sjöfart. Varför är regeringen inte lika pigg den här gången?
– Dels har vi inte fått någon specifik förfrågan, varken bilateralt eller från USA. Men vi har sagt att vi är villiga att bidra till en lösning, sen om det är diplomatiskt, politiskt eller på annat sätt återstår att se. Vi har ju inte stora örlogsfartyg, så den typen av resurser kan vi inte bidra med.
Pål Jonson har på sistone fått en del uppmärksamhet i sociala medier. Inte i första hand för sitt arbete med att tredubbla försvarsbudgeten i Sverige, utan för sin utseendemässiga likhet med Finlands försvarsminister Antti Häkkänen.
– Jo, jag har noterat det, säger Pål Jonson med ett leende.
Är det något ni har pratat med varandra om?
– Vi brukar faktiskt skämta om det. Han är 15 år yngre också så jag borde vara tacksam för den jämförelsen! Men vi är inte bara lika som bär, utan har även en väldigt fin relation i övrigt.
Läs mer:
Lina Lund: Har ”daddy-diplomatin” nått vägs ände?
