Beslutet om Paralympicsmedaljörens indragna LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har fått stor uppmärksamhet. Pernheim Goodrich har svårt att förstå hur det stöd hon haft under många år kan dras in när hennes funktionsnedsättning är permanent.
Karin Hansson, verksamhetschef vid förvaltningen för funktionsstöd i Göteborgs stad, säger att kommunen först gör bedömningen om en sökande tillhör någon av tre kategorier, så kallade personkretsar, som enligt lagen är berättigad till stöd och att en synnedsättning enligt praxis inte är grund för en LSS-insats.
Pernheim Goodrich beviljades stödet så sent som i fjol, men egentligen bedöms hon inte tillhöra någon av personkretsarna.
Hansson förklarar att det kan handla om praxis som gällt i flera år, men att kommunen handlägger så många ärenden att det dröjt innan man kommit i fas.
– Varför det dröjt med omprövningen i just det här fallet, kan jag inte svara på, men det är beklagligt att det upplevs så negativt. Vi välkomnar prövningen i domstol för att säkerställa riktigheten i beslutet, säger hon.
Fakta.LSS
LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktig funktionsnedsättning goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra.
I lagens personkrets ingår tre grupper:
1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
Fakta: Socialstyrelsen
Eftersom Pernheim Goodrich inte anses tillhöra någon av personkretsarna görs ingen prövning av hennes behov för att kunna elitidrotta.
Ett annat skäl till beslutet är enligt Hansson att de digitala hjälpmedlen för personer med funktionsnedsättning förbättrats. Enligt Pernheim Goodrich har kommunen bland annat hänvisat till den gps-app som hon har i sin telefon.
– Jag vill inte ge något konkret exempel i hennes fall, men hela poängen är att det i dag finns digitala hjälpmedel som gör att du inte behöver hjälp av en person, säger Hansson och tillägger att Pernheim Goodrich också har möjlighet att söka ledsagare via socialtjänstlagen.
Då hennes ansökan i så fall prövas mot en annan lagstiftning skulle beslutet kunna bli ett annat.
Åsa Llinares Norlin, ordförande i Sveriges paralympiska kommitté, är kritisk till att utebliven ledsagning riskerar att stoppa Pernheim Goodrichs satsning mot Paralympics i Los Angeles. Hon menar att argumentationen om självständighet inte håller.
– Det är ju just för att hon har ledsagning som hon är självständig. Sedan kan man vara självständig och ändå behöva hjälp med vissa saker, säger hon.
Hon välkomnar debatten och anser att regeringen nu måste sätta högsta fart med ny lagstiftning på området för att säkra jämlikheten i besluten som i dag fattas på kommunal nivå.
– Du skulle aldrig acceptera att du får barnbidrag om du bor i Stockholm, men om du flyttar till Tranås blir det inget, säger Llinares Norlin.
Läs mer: Paralympicsmedaljören tar matchen för alla synskadade
