Det här är resultatet av de försvarsöverläggningar som pågått under våren, där alla partier medverkat.
250 miljarder ska läggas på det militära försvaret. Tillsammans med tidigare beslutade anslag ska det leda till att Sverige lägger 3,5 procent av BNP på militärt försvar.
– En historisk överenskommelse. Det är mycket kraftfulla satsningar på försvaret, säger försvarsminister Pål Jonson (M).
Försvarsbeslutet från december 2024 är basen i utbyggnaden av försvaret. De nya miljarderna ska tidigarelägga och förstärka de planerna, enligt Jonson. Han ser framför sig starkare krigsförband och mer övningar. Armén och luftvärnet ska också förstärkas.
50 miljarder kronor ska läggas på civilt försvar. Det handlar till exempel om att bygga ut lagerhållningen av drivmedel, livsmedel och läkemedel. Men även om att bygga ut infrastruktur.
– Mig veterligen är det den största enskilda satsningen som något land har presenterat på att bygga upp försörjningsberedskap, säger ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M).
Finansminister Elisabeth Svantesson säger att överenskommelsen med alla partier är unik. Att låna pengar, och öka skuldsättningen, innebär att riksdagen avviker från det balansmål som ska gälla från 2027.
– Vi kommer att jobba framåt med att hitta finansiering, så att vi återigen kan komma i balans, säger Elisabeth Svantesson.
Hon tycker att skuldökningen är motiverad för att skydda Sverige och stärka försvaret.
– I grund och botten, för att tala klarspråk, handlar det också om att våra barn och barnbarn inte ska behöva lära sig att prata ryska, säger Elisabeth Svantesson.
Målet att lägga fem procent av BNP på civilt och militärt försvar är utarbetat av Natos generalsekreterare och ska diskuteras och beslutas på nästa veckas toppmöte i Haag. Från början kommer kravet från USA:s president Donald Trump, som kräver att Europa ska betala mer för sitt försvar.
Nu ska partierna överlägga vidare om hur de 300 miljarder kronorna Sverige ska lånas upp ska användas. Socialdemokraterna och Kristdemokraterna anser båda att antalet värnpliktiga måste ökas under de närmaste fem åren, men Försvarsmakten har tidigare sagt att det inte finns nog med officerare för att kunna utbilda fler.
– Vi anser att man skulle kunna använda fler reservofficerare, kontinuerligt tjänstgörande soldater och att man skulle kunna göra upp med Finland om att de hjälper oss med finlandssvenska officerare. Det finns många möjligheter om viljan finns, säger Socialdemokraternas försvarspolitiska talesperson Peter Hultqvist.
Sverige anpassar sig blixtsnabbt till Natos nya krav, som, formellt sett inte ens är fastslagna. De bygger till största delen på den försvarsplanering och de så kallade förmågemål som Nato har fastslagit. Men dessa kan komma att behöva göras om, ifall USA skulle dra sig tillbaka militärt från Europa. Då kan det behövas ännu högre försvarsanslag i de europeiska Natoländerna.
– Hela andemeningen för förmågemålen är att Europa tar ett större ansvar för sin egen säkerhet. Men sker det en kraftig förändring av den amerikanska militära närvaron skulle det behöva göras en ombalansering av de militära planerna och förmågemålen, säger försvarsminister Pål Jonson.
USA väntas komma med besked om hur mycket landet minskar sin närvaro i Europa i höst.
