De är ungdomar som jobbar i svensk kundtjänst på Malta, digitala nomader i Thailand och soldyrkande pensionärer på Rivieran. Andra är tjänstemän, diplomater och ingenjörer på internationella toppjobb i världen. De svenska medborgare som bor utanför landets gränser är en brokig skara. Och de blir hela tiden fler.
Föreningen Svenskar i Världen uppskattar antalet utlandssvenskar till 700 000. Bland dem har drygt 370 000 personer rätt att rösta i riksdagsvalet i september. Men få av dem går och röstar: i förra riksdagsvalet 2022 röstade bara 32 procent, jämfört med 84 procent i Sverige
Två partier har historiskt sett haft störst intresse att locka just utlandsboende till valurnorna: M och L. Förr om åren hade de starkare stöd i utlandsgruppen än generellt i Sverige, enligt SOM-institutet i Göteborg, som 2014 undersökte väljarsympatier hos utlandsboende svenskar.
Både S och SD fick däremot mindre stöd än de brukar få på hemmaplan.
”Det finns mycket tydliga skillnader i partival mellan utlandsboende och bofasta svenskar”, lyder SOM-rapporten, och fortsätter: ”Socialdemokraterna är kraftigt underrepresenterade och Moderaterna kraftigt överrepresenterade bland de utlandsboende.”
Inför årets val har Moderaterna skickat brev till alla utlandssvenskar. Där står bland annat: ”För dig som bor utomlands spelar valet också en konkret roll. Vi har sänkt SINK-skatten för utlandssvenskar – först till 22,5 procent och från och med 2027 till 20 procent”.
Sink-skatten, eller ”särskild inkomstskatt för utomlands bosatta”, är en fast skatt på inkomster från arbete eller pension i Sverige för personer som bor i ett annat land.
Även andra partier anpassar i årets val sin kommunikation till utlandssvenskar: Liberalernas partiledare Simona Mohamsson lyfter fram det gamla vallöftet om att införa euron för utlandssvenskarna:
– Vi behöver förankra Sverige djupare i Europa, inte minst införa euron. Det förenklar för många (utlandssvenskar) i vardagen, sade hon i en utfrågning med Svenskar i Världen.
Ett bekymmer för utlandssvenskar är de hinder som uppstår med digitaliseringen. En del svenska banker nekar bank-ID och Swish för sina kunder som inte är skrivna i Sverige. Vissa problem kan försvinna när statlig e-legitimation införs senare i år, en reform som har bred partipolitisk uppbackning.
I Svenskar i Världens partiutfrågning öppnade Magdalena Andersson (S) för att använda den statliga banken SBAB för att sätta press på andra banker i banksystemet, och därmed komma åt de banker som regelmässigt nekar utlandssvenskar tillgång till digitala tjänster.
Regeringen och SD har nyligen höjt lönegolvet för arbetskraftsinvandrare till Sverige och höjt kraven för att kunna ansöka om medborgarskap – två reformer som ogillades av oppositionen.
De nya reglerna drabbar extra hårt utlandssvenskar som flyttar hem med partners.
– Vi ser stora farhågor, att unga som vill vända hem riskerar att välja andra länder i stället. Det handlar om rättvisa och om att Sverige tar tillvara kompetens, sade Miljöpartiets Amanda Lind, och levererade ett vallöfte särskilt riktat till utlandssvenskar:
– Vi vill ha samlad återvändandeservice när det gäller utlandssvenskar som kommer tillbaka. Nu skickas man runt mellan olika system, det är ett slöseri av tid och resurser.