Rom samlar sig inför påvens begravning på lördag, ett enormt evenemang som väntas dra miljoner besökare.
Samtidigt börjar en stor del av världens kardinaler flyga in från världens alla hörn. Några av dem satt på tisdagen i sammanträde med Italiens regering och gick igenom planerna för begravningen.
Utöver folkmassorna kommer många av världens ledare att delta. Bland dem USA:s president Donald Trump – en person den avlidne påven uppenbarligen inte drog jämnt med.
Inom ett par veckor inleder konklaven sitt arbete, den församling av 135 kardinaler som ska välja vem som efterträder Franciskus som överhuvud för världens 1,4 miljarder katoliker.
Och till Petersplatsen strömmar redan nu troende från hela världen för att hedra den påve många ser som ”en enkel man av folket”.
– Han var en väldigt ödmjuk påve, en sådan som vi inte har haft på många år, säger Alex Mere som har kommit till Rom från Indonesiens huvudstad Jakarta.
Han drar sig till minnes Franciskus besök i Indonesien i höstas, då han redan var märkt av ålderdom. Men han envisades ändå med att inte bo på något lyxigt hotell, och tackade nej till den specialgjorda ”påvemobilen” som hans företrädare använde på resor.
– Jag som kommer från ett land med muslimsk majoritet uppskattar verkligen vad påven gjorde för att räcka ut en hand till andra religioner. Hos oss var han populär även bland muslimer, säger Alex Mere.
Dagen efter påvens död har säkerheten trappats upp i Vatikanstaten. Beväpnade poliser syns överallt, till fots, i bilar och till häst. Besökare köar för att gå igenom metalldetektorer.
På en sidogata står en lång rad med bajamajor. En grupp renhållningsarbetare dyker upp och sprutar in i dem med högtrycksslangar.
Längs särskilda inhägnader kommer grupper av pilgrimer med träkors i täten, ofta ledda av en mässande präst. Deras vallfärd, planerad sedan länge, har fått en särskild betydelse nu efter påvens död.
Och nästan alla vi talar med betonar hans engagemang för fattiga, för flyktingar och de svagaste i våra samhällen. Det var just denna del av Franciskus gärning som präglade hans sista vecka i livet.
På skärtorsdagen besökte han ett fängelse i Rom, precis som han har gjort varje år. Han kom i rullstol, och var för skröplig för att göra det han brukar – att tvätta tolv intagnas fötter och kyssa dem.
I år blev det en slängkyss i stället.
I ett hörn av Petersplatsen träffar vi syster Veronika, en nunna från Polen. Hon står vid ett blomsterarrangemang med ett foto av Franciskus, och hon är märkbart tagen denna dag.
– Påven för mig var en god herde som älskade de fattiga och de sjuka. Jag brukade alltid försöka ta mig till platser där jag kunde se honom. Och nu är hon borta, säger hon.
Franciskus var inte lika älskad av alla katoliker. Som en relativt progressiv påve hamnade han ofta i konflikt med en mer konservativ falang inom kyrkan.
Den falangen har en informell ledare i kardinal Edmund Burke, en amerikan som i många år har samarbetat med Donald Trumps förre topprådgivare Steve Bannon.
Till denna konservativa katolska riktning hör också USA:s vicepresident JD Vance, som av en slump blev den sista utländske ledare påven träffade, i söndags.
Men dagen efter påvens död träffar vi inga av hans kritiker i Rom. I stället många som hoppas att hans efterträdare kan fortsätta på Franciskus väg av tolerans och ödmjukhet.
– Påven sådde många frön, och jag hoppas de kan slå ut i framtiden, säger Olivier Soulié, en pensionerad fransk ingenjör som vi träffar utanför Lateranbasilikan, en annan av stadens kyrkor och säte för påven i hans egenskap av biskop av Rom.
Här hölls en minnesmässa över Franciskus på måndagskvällen, och här samlas nu många troende som drar sig för att besöka den turisttäta Petersplatsen.
Olivier Soulé hör till dem som uppskattade påvens progressiva budskap, det som fick många att kalla honom ”vänster”.
– Han hade en enkelhet i sitt budskap. Han påminde oss om vikten av att vara tolerant, att se till de fattigaste och de svagaste.
Strax intill den franske ingenjören står två nunnor från Kerala i Indien. De är djupt bedrövade över Franciskus bortgång.
– Han var en så naturlig man, hade inga konstiga maner eller maktfasoner, säger syster Treesa.
Jag frågar henne om det är dags för en påve från Asien att ta över efter Franciskus.
– Nej, det spelar ingen roll. Det är den helige ande som bestämmer vem det blir ändå.
Läs mer:
Kardinalerna som tippas ta över efter påve Franciskus
Den vita röken som alla väntar på – så väljs den nya påven
Nathan Shachar: Amerikas förste påve var inte rädd för kontroverser
