Partierna bakom Tidöavtalet har kommit överens om att friskolorna ska få en ny lagstiftning och att deras vinstuttag ska regleras mycket hårdare än i dag.
På måndagen presenterades det första delbetänkandet till den stora vinstutredningen för utbildningsminister Johan Pehrson (L) och skolminister Lotta Edholm (L).
Utredaren Joakim Stymne lämnade över den tusensidiga luntan med orden:
– Det här sätter stopp för kortsiktiga aktörer som vill göra snabba klipp.
När det blev Johan Pehrsons tur tillade han att ”börsklippare ska ut ur skolan med huvudet före” och fortsatte:
– Det har funnits inbyggda fel i friskolesystemet och det har funnits en omfattande naivitet kring friskolor, inklusive i mitt eget parti.
Framför allt kommer tillsynen av friskolorna att skärpas. När skolvalsreformen genomfördes för trettio år sedan var motiveringen från den borgerliga regeringen att skolpengen skulle ”följa eleven”.
I praktiken har friskoleägare sedan dess kunnat göra vad de vill med pengarna, till exempel bygga sportarenor eller flytta pengar till verksamheter i utlandet.
Nu förslår utredningen att varje skola ska få en ekonomisk redovisningsskyldighet så de granskande myndigheterna kan kontrollera hur pengarna används – och se att skolpengen stannar på den skola där eleven går.
De ska också kontrollera att inga statsbidrag delas ut till koncerner som missköter sig eller tar ut vinst.
De första fem åren ska inga vinstuttag alls kunna delas ut.
Det är en stor kontrollapparat ni vill bygga upp. Riskerar den inte att bli väldigt dyr och sluka resurser från skolområdet?
– Det här är i dag ett område som är alltför oreglerat och utredaren har pekat på att Skolinspektionen kan behöva en förstärkning. Att låta skolor slippa redovisa vad de gör med pengarna som ska gå till lärare och elever på skolorna fungerar inte längre. Det här borde ha styrts upp för länge sedan, säger Johan Pehrson.
Andreas Mörck, som företräder friskolorna som förbundsdirektör för Almega utbildning, sade till DN inför utredningen att regeringen borde fråga sig om den vill acceptera aktiebolag som driver skolor över huvudtaget.
”Det är det som är och bör vara huvudfrågan”, menar han.
Har ni övervägt att förbjuda aktiebolag från att äga friskolor, eftersom deras grundläggande drivkraft är att göra vinst?
– Jag utesluter så klart ingenting, men i den här utredningen som vi fått i dag kan jag notera att det finns verktyg som på ett nytt sätt stramar upp verksamheterna i friskolorna, säger Johan Pehrson.
Varför är det viktigt att ha kvar aktiebolagsformen när den uppenbarligen kräver så mycket övervakning?
– Det blir inte så mycket övervakning. Det enda som krävs är att varje skola har en egen ekonomisk redovisning så man kan se att det inte finns någon otillbörlig tilldelning av offentliga medel som är till för eleverna. Om man tittar på vad det kostar är det marginella kostnader.
Johan Pehrson hoppas att den nya lagen ska röstas igenom i riksdagen i god tid före valet 2026 och att en lagändring ska vara på plats sommaren 2027.
Är du säker på att de andra Tidöpartierna ställer sig bakom?
– Ja, vi har pratat om det här och det återfinns också en del i Tidöavtalet, så jag förutsätter att det finns ett stort intresse.
Kan det bli så att vinsterna återigen blir en fråga i valrörelsen?
– Jag anser att skolan ska vara en fråga i valrörelsen, säger Johan Pehrson och nämner flera av de utredningar som regeringen har på gång men som ännu inte blivit skarpa förslag, till exempel omgörningen av skolpengen, friskolornas etableringsfrihet, det nya betygssystemet och reformeringen av lärarutbildningen.
– Vi hinner få en hel del på plats före valet, men inte allt.
