Pensionsmyndigheten: ”Vi måste bli bättre på att hitta fuskarna”

Det råder ingen tvekan när Anna Pettersson Westerberg navigerar bland skrivborden på Pensionsmyndighetens trångbodda kontor i Stockholm.

Hon vet vart hon ska – till hörnrummet med de orangea och röda gobelängerna. Det är här de avgörande och övergripande besluten fattas för den myndighet som hanterar de största förmånsutbetalningarna i Sverige – Pensionsmyndigheten.

Här passerar 500 miljarder per år i form av pensioner, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Alla är förmåner som i princip betalas ut resten av mottagarens liv.

De utgör en källa till försörjning för 2,3 miljoner pensionärer. Men de är också en guldgruva för den som vill sätta fusk i system.

De senaste åren har myndigheten vässat sina kontroller. Sedan 2018 har man gjort 1 226 polisanmälningar angående misstänkt fusk – och kurvan pekar brant uppåt. Även de summor som man återkräver på grund av fusk och fel har ökat från år till år.

Endast 50 av polisanmälningarna ledde dock till åtal – resten lade polisen ner på grund av svårigheter att utreda dem.

Av de 50 fall som trots allt hamnade i domstol ledde 44 till fällande dom.

– Det är förstås otillfredsställande att vi inte når längre med de polisanmälningar vi gör. Vi ser ju att när polisen väl lyckas utreda fallen har de stor träffsäkerhet, 88 procent av dem leder till fällande dom, konstaterar Anna Pettersson Westerberg, sedan två år tillbaka generaldirektör och därmed högste chef för 1 600 personer utspridda på nio olika kontor i Sverige.

När Anna Pettersson Westerberg uppmanades att söka jobbet som GD hade hon tillbringat 17 år i regeringskansliet, mest som opolitisk tjänsteman. Hon kom sedan att arbeta nära den dåvarande finansministern Anders Borg innan hon blev chef för Moderaternas riksdagskansli. Innan GD-posten var hon statssekreterare hos Anna Tenje, M, äldre- och socialförsäkringsminister.

Hon har beskrivits som en doldis – ett epitet som brukar vara förbehållet personer som får saker gjorda.

– Jag kan inte tänka mig ett mer meningsfullt jobb, säger hon föga förvånande om sin relativt nya roll.

Under hennes ledning har Pensionsmyndigheten, på uppdrag av regeringen, lagt in en högre växel i arbetet med att förhindra fusk och felaktiga utbetalningar. Arbetet är bara påbörjat. Uppskattningsvis försvinner 1,6 miljarder i form av fusk och fel ur systemet.

Förra året lyckades man stoppa och återkräva hälften av pengarna – 728 miljoner.

– Vi har fortfarande inte den lagstiftning vi behöver för att kunna bedriva en effektiv kontroll. säger Anna Pettersson Westerberg.

Tre huvudsakliga svaga punkter pekas ut i en ny rapport, signerad myndigheten själv:

● Polisanmälningarna leder alltför sällan något vart.

● Pensionsmyndigheten har fortfarande inte möjlighet att själv verifiera en identitet eller en folkbokföringsuppgift. Sekretess råder alltjämt mellan flera av de myndigheter som man behöver samverka med.

● Varken hyresvärdar eller vårdgivare har heller någon skyldighet att lämna information till Pensionsmyndigheten. Vid misstanke om att någon egentligen bor utomlands eller har flyttat ihop med någon skulle det kunna vara uppgifter som är avgörande för Pensionsmyndighetens beslut om utbetalning.

De främsta orsakerna till de polisanmälningar som myndigheten gör är:

1. Pension och/eller bostadstillägg betalas ut fast personen bor utomlands eller rent av har avlidit – vilket kan leda till felaktiga utbetalningar under lång tid.

2. Personer lämnar medvetet oriktiga uppgifter om sin inkomst.

3. Felaktiga uppgifter om boendekostnad eller om sammanboende kan göra att bostadstillägg betalas ut trots att det inte borde.

– Vi vet också att nätverkskriminella satt i system att utnyttja förmånerna. Inom ramen för den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet byter vi information på individnivå med polisen. Motsvarande informationsutbyte finns inte när det gäller våra övriga ärenden, vilket är en brist, säger Anna Pettersson Westerberg.

Nu ska Pensionsmyndigheten få nya verktyg för att komma åt dem som fuskar.

Från och med 1 juli i år är tanken att myndigheten själv ska kunna kräva in en sanktionsavgift från den som lämnar oriktiga uppgifter.

I vissa fall ska myndigheten även kunna dra in bidraget för en person som fuskar, en så kallad bidragsspärr. Den ska gälla mist tre månader och högst tre år.

– Det blir en tydlig markering från statens sida mot dem som försöker sko sig på systemet, i stället för en polisanmälan som inte leder någon vart, säger Anna Pettersson Westerberg.

Grova bidragsbrott ska dock även i fortsättningen polisanmälas.

Skatteverket uppskattar att 79 000 individer som är folkbokförda i Sverige varken bor eller jobbar här. Pensionsmyndigheten bedömer att de utgör en ”riskgrupp” när det kommer till både fusk och fel. Därför vill man också att det ansvar som Sveriges 100 utlandsmyndigheter, läs ambassader, har för att lämna information till Skatteverket ska förtydligas. Det gäller särskilt när någon som är folkbokförd i Sverige avlider utomlands.

Det finns flera indikationer på att fusket kan vara utbrett när det gäller de som inte inte längre vistas i Sverige. Pensionsmyndigheten följer dödligheten noga och när de jämför populationens livslängd i Sverige med den som är utomlands så är den lite högre i utlandet.

– Det borde inte vara så, det borde vara ungefär lika dödlighet. Kanske borde vi införa krav på inställelse i vissa fall, för att se om förmånstagaren är vid liv, säger Anna Pettersson Westerberg.

Arbetet med att förhindra fusk och felaktiga utbetalningar går nu vidare. Att man kommer hitta fler fall är hon övertygad om, även om omfattningen av det man redan upptäckt gjort henne både nedslagen och förvånad.

– Nu ska vi sätta fokus på att se till att det blir rätt från början genom att ha så mycket förifyllda uppgifter som möjligt i våra ansökningsblanketter. Vårt allra viktigaste jobb, och det vi är stoltast över, är ju att rätt person ska få rätt bidrag.