Det är kanske inte märkligt att få tog notis om rapporten. Både pressmeddelandet, rapportens titel och innehållet är nästan parodiskt snårigt formulerade.
Eller vem vill läsa detta?
”Referensnivån för skog behöver korrigeras för korrekt bokföring av Sveriges nettoupptag i LULUCF”
Men det som döljer sig bakom SLU-forskarnas byråkratsvenska är en klimatpolitisk bomb, som riskerar att få konsekvenser för både statskassan och svenskarnas plånböcker. Den är också ett underbetyg till det svenska klimatarbetet, både av nuvarande och tidigare regeringar.
Allt började 2018, när sju av åtta riksdagspartier tog fram Sveriges klimatpolitiska ramverk (som även SD numera står bakom). Redan där begicks ett grundläggande misstag.
Sveriges klimatmål missar nämligen i princip helt skogen – trots att klimatforskningen är kristallklar med skogsbrukets roll i klimatkrisen. Förändrad markanvändning står för ungefär 10 procent av de globala utsläppen.
Vad har detta med de svenska bränslepriserna att göra? Jo, till skillnad från Sverige lägger nämligen EU:s klimatlag från 2021 stor vikt vid skogen. Om unionen ska nå målet om klimatneutralitet till 2050 krävs att medlemsländernas skogar fångar in mycket mer koldioxid än tidigare.
Det är detta som gör SLU-rapporten så dramatisk; den visar att Sverige gör tvärtom. Här sjunker inlagringen av koldioxid i skogen, snabbt.
Som DN rapporterade redan i december får det här mycket stora implikationer för hela klimatpolitiken och, indirekt, på bränslepriserna. Varje ton koldioxid som inte fångas in i skogen måste nämligen i stället bort från transporterna – som dessutom släpper ut allt mer växthusgaser på grund av regeringens politik.
Underskottet är redan enormt, 13 miljoner ton växthusgaser bara mellan 2021 och 2023, enligt SLU:s preliminära beräkningar. Det är nästan lika mycket som de årliga utsläppen från vägtrafiken.
Nu står regeringen inför ett svårlöst dilemma. Redan 2027 ska den slutliga rapporteringen skickas in till EU. Till 2030 måste gapet stängas.
Ska reduktionsplikten höjas kraftigt för att kapa biltrafikens utsläpp – men med högre bränslepriser som följd? Ska vi strunta i lagkraven och riskera böter från EU?
Regeringen hoppas på en annan utväg: att få EU att backa på klimatkraven, med hänvisning till att det som skett inte är vårt fel. Det kan delvis ligga något i det – flera år av torka är en delförklaring till att skogen har vuxit långsammare. Men även kraftigt ökad avverkning har ställt till det.
Oavsett hur dramat slutar, är en sak säker. Den nuvarande strategin – att låta skogen och skogsindustrin i princip sköta sig själv – lär ha nått vägs ände.
Läs mer:
Skogen klarar inte EU:s klimatkrav – Sverige riskerar drastiska åtgärder
Risk för bränsleprischock – regeringen vill få EU att minska klimatkraven
